tisdag 27 maj 2014

When I'm wiser and I'm older.

Ska erkänna att jag var ganska spänd när jag rullade mot jobbet i lördags. Inte för att det var första gången för min del efter avslutad upplärning, utan för att det var lördag en lönehelg. Visade sig att jag inte hade behövt vara orolig, jag överlevde. Det gick faktiskt ganska bra även om jag bitvis kände mig som om jag gjorde 29 saker men inte färdigställde någon. Hade en riktigt bra dag då jag fick jobba med den bästa av de bästa. Så kul vi hade! Vi hann med att inleda ett förhållande, gifta oss och skilja oss på en dag. Det ni! Jag känner mig så lyckligt lottad att jag får jobba med så bra människor.

Är ni förresten sugna på någon ny sak? Jag är på köparstigen. Gymkort, nya skor (de inhandlas dock imorgon) men bäst av allt är ändå biljetterna. Jag planerar för en gångs skull i förväg och har bokat biljetter till i februari. Då smäller det, då är det nämligen dags för Peter Johansson i Champions of Rock. Herregud som jag längtar. Som tur är det två konserter med honom tills vi är där. Med tanke på att jag inte vet hur mitt liv ser ut då så bokade jag två biljetter utan att ha någon att gå med. Det är så man gör.

Har tagit tag i mitt liv och börjat träna. Ett pass avklarat och vi får se hur det går. Idag har det dock blivit slavat med smörgåstårtsgörande. Okej då, det är så kul så slavande är inte rätt ord. Imorgon så gäller det dock. Pyntande och avsmakning. Ser fram emot det!

Hittade lite skor. Kanske skulle använda dem.



Blev lite sugen på leverpastej...



söndag 25 maj 2014

So wake me up when it's all over.

Dagarna rullar på och det händer lite varje dag. Det tvättas vinterdäck, klipps gräsmattor och träffas roliga människor. Häromdagen var ändå höjdpunkten. Det var dags för mitt stora idolmöte. Ingen Ola Salo, Peter Johansson eller Esbjörn Hazelius. Nej, det var större än så. Det var nämligen dags för att se Tuta & Kör, mina barndomsidoler.

Följde med mamsen till jobbet där de skulle spela. Som alla andra 28 miljoner gånger jag har sett dem så var de underbart bra. Helt underbar energi och såklart högklassiga låtar. Var framme och pratade med dem och till min stora förvåning så kände de igen mig. De visste vad jag hette, vart jag kom ifrån och till och med på vilken gata jag bodde. Anledningen? Jag var deras (antagligen) största fan och skrev brev till dem. Och svar fick jag, varenda gång. Så härligt att se dem igen!

Häromdagen var även en stor dag på andra sätt. Fick min första lön på bra länge! Och stor var den! Eller kanske inte... Men ändå. Pengar som pengar!

Hade besök av Emelia igår vilket var lika trevligt som alltid. Även om det bara blev en kort visit så var det härligt att se henne igen! Trots den korta visiten var jag inte ensam längre den dagen. Fick även besök av Marcus som stod för underhållningen och matlagningen. Nåja, något ska man ha honom till.

Igårkväll bar det av till Mörrum (av alla ställen) för att lyckas hamna mitt i en födelsedagsfest. Jag kände en människa, det var ju trevligt i alla fall. Men jag hade en väldigt rolig kväll i alla fall!

Annars njuter jag bara av vädret. Solsken, värme och härligheter. Kan det bli bättre? Jobbar även på brännan som börjar bli allt mer komisk. Började för en vecka sedan med solglasbränna deluxe med inslag av den vanliga linnebrännan fram. Har under par dagar nu jobbat fram en grym ryggbränna. Seriöst, den är inte av denna värld. Kan numera inte ha något annat än linne med brottarrygg...


Nypimpad och klar!

måndag 19 maj 2014

19 maj 2014

Att ha sex limpor bröd färdiggräddade innan lunch, är det bevis på effektivitet eller att man bara inte har något liv? Vi låter det vara osagt tror jag. Dagens stora höjdpunkt var ändå att jag diskade klart alla glas i vitrinskåpet. Då snackar vi ett skåp proppfullt med alla finglasen. Det är nästan så man blir tårögd så vackert det är nu. En sak jag kunde bocka av på att-göra-listan. Sedan att det kom till tre andra saker är ju en annan femma...

Blev lite glad när jag blev bokad för jobb under par dagar framöver. Så nästa jobbtillfälle är redan på lördag. Woho! Denna veckan börjar ju urarta sig till en riktigt bra en!

Träffade en ny kompis idag. En mysig kompis. En kompis som verkligen uppskattade ett ordentligt kli. Min nya kompis är en ko. Den (vet inte om det var en hon eller han) och dess kompis försökte äta upp mig till en början men efter ett tag kom vi överens om att kliande bakom örat och på huvudet var jätteskönt. Sedan att halva min högerarm var täckt i kodregel och jord var en annan sak. Det var värt det.

Har fastnat i en ny serie, Warehouse 13. Sex avsnitt senare och jag kan konstatera att den faktiskt är ganska bra. Beskrivningen om en serie som går ut på att skydda magiska föremål var väl inte jättelockande men som sagt, den är ganska bra!



söndag 18 maj 2014

18 mars 2014

Hade en dag som den borde vara. Fylld med saker att göra och fylld med underbara människor. Ställde klockan och det bar upp till Emelia som lastade in mig och hästen Chaplin och åkte mot Mörrum. Hela morgonen och förmiddagen bjöd på finfint väder, underbart sällskap och en riktigt trevlig stund. Det var dags för hopptävling (absolut inte för mig, så kul fick inte åskådarna) utan det var Emelia som klarade av en felfri runda i första klassen. Andra klassen, nå den kom aldrig. Dagen slutade tyvärr inte så bra så hon åkte hem med två knän fattigare. Fy fanken vad rädd jag blev när hon flög av. Dock ska hon ha medalj för att stålkvinnan själv. Krävs mer för att hindra henne!

Åkte vidare mot Ronneby där Jesper väntade. Åhh fina Jesper som jag har saknat honom! Att sitta på en brygga i stekande sol med en av de finaste personerna som finns, det är livskvalitet det.

Fortsatte efter en eftermiddag i Ronneby bort till Karlskrona och Marcus. Tackar GPSens uppfinnare då jag inte hade hittat ut från Ronneby och inne i Karlskrona utan den. Hade en väldigt väldigt trevlig kväll. Blev för övrigt färdig (tvingad?) att se Dear John efter att den har legat på min hårddisk i ungefär tre år. För alla er som inte har sett den, gör det! Det är en sådan som växer efter man har sett den, den har nog inte växt klart i mitt huvud.

Efter en rundtur i Karlskrona (som jag börjar gilla mer och mer trots regnet och blåsten) så kom jag hem. Hade en oerhört oproduktiv dag. Eller har hunnit igenom flera avsnitt av the Nanny och gjort både rabarbermarmelad och rabarberkräm. Lite duktigt ändå.

Emelia & Chaplin. Så fina. (Lånade din bild Emelia)


Dagens skörd. Förhoppningsvis smakar det bättre än det ser ut.

torsdag 15 maj 2014

15 maj 2014

Inget jobb idag. Nejnej. Dock var det inte att sitta på latsidan för det. Åkte till Karlshamn för att se om jag får bli blodgivare. Vet fortfarande ingenting utan nu är det bara att vänta och se. De fick i alla fall lite blod att titta på. Höll dock på att bli utkastad när hon tog blodtrycket på mig, satte personligt rekord med 92/49. Jag är stolt!

Dagen slutade inte där. Nej jag mötte upp Marcus som så snällt kom och hämtade mig. Att det finns människor som efter något eller par år utan att har träffats fortfarande kan känna en så väl. Finns så mycket mer jag skulle kunna säga men det får vänta, i alla fall en liten stund eller tills när rätt person frågar. Summa av kardemumman så hade jag i alla fall en riktigt riktigt bra eftermiddag. Nu har jag vara lite tankar att ta tag i!

Kvällens trevliga var att artisterna till Korrö har släppts. Hazelius/Hedin, Quilty, Väsen, Drakskip. Listan kan göras lång! Åhh så bra det kommer att bli! Har förövrigt snöat in på katter för tillfället. Det hör ihop med tankarna som ska ta tags i, men nog om det. Snyggingen nedan är ju så underbar! Det räcker med att titta lite snabbt på den så börjar jag skratta.


onsdag 14 maj 2014

14 maj 2014

Så var jag en fullfjädrad IKEA-arbetare. Eller nästan. Gjorde idag min sista dag under min upplärning vilket betyder att nästa gång jag jobbar så är det på riktigt. Det känns riktigt bra och ändå lite konstigt. Sorgligt var det i alla fall att lämna jobbet och veta att det kan dröja över en månad tills jag är tillbaka där och springer. Seriöst, jag älskar det. Jag har hittat hem.

Gårdagen bjöd på mysande i kalla kallis medan idag var det mysande i fuktiga disken. Har varit i disken innan innan så idag var poängen att vara med under stängningen och grovrengöringen. Det blev dock inte riktigt så. Endast en man som ska köra ugnarna och servera är liiiite lite så jag blev utkallad till linen då han som skulle vara där var fast på en utbildningssak (du blev ersatt av en sommarjobbare, haha!). Gillar verkligen tempot där. Skönt att röra på fossingarna efter en lugn dag i disken.

Hann i alla fall vara med att stänga det mesta av disken vilket var skönt. Hann även med lite av min favoritsyssla; munhuggas. Kan inte säga det tillräckligt många gånger, älskar alla sätt med detta jobbet. Själva jobbet, stämningen men framför allt de jag jobbar med. Helt underbara. Det är så många småsaker som inte går att skriva här som gör det så underbart. Var helt ärligt ledsen när jag gick därifrån för jag kommer sakna det.

Men nu är det bara till att hoppas att jag får rycka in maaaaassor. Så länge får jag försöka underhålla mig på andra sätt. Imorgon är det dags att bli stucken i armen och träffa saknat och efterlängtat folk.


tisdag 6 maj 2014

6 maj 2014

Japp, jag lever. Tänkte bara berätta det. Nej men tiden hemma rullar väl på. Dagarna går, jag lagar mat och äter ännu mer. Hade en bra påsk med släkten och massa mat- och kakaätande. Gjorde även mitt livs första tårta till påsk. Den blev väl inte den vackraste men är glad att tårtbottnarna inte rasade eller att fluffet flöt ut. Tårtbottnar på lika delar, fylld med Ahlgrens bilar-fluff och hallonmousse, täckt av chokladganache och dekorerad med choklad och lakritsägg. Den smakade bättre än vad den såg ut.

Annars har jag varit en del i Västerås och drivit omkring. Eller drivit omkring och drivit omkring, jag kallar det njuta för livet. Har också varit ute och hämtat mormor och morfars veteranbil som startade så fint så fint i backen. Men så är den också så fin så fin. När vi är inne på fina saker så har moppedoppen också startat (efter lite problem) så nu är jag lycklig igen.

Har även kommit igång att jobba på IKEA nu. Har bara varit där några gånger men gillar det verkligen. Det är sjukt mycket nytt, mycket mer än vad jag någonsin kunde tro. Trots det så trivs jag. Alla är hur trevliga och hjälpsamma som helst och jag börjar redan känna mig som att det kommer bli bra. Så efter tre riktiga jobbdagar som har resulterat i ett brännsår, ett skärsår i tummen och pågående mobbning så får det fem av fem toasters. Mobbningen är inte alls så allvarlig som den låter, det är ganska mycket givande och tagande i den mobbningen. Eller mobbande och mobbande, snarare tjabbande och tjatande. Mer om det någon annan dag. Kanske.

Kanske skulle förklara om någon har missat att jag har fått jobb i restaurangen på IKEA i Älmhult. Behöver jag säga att det känns helt underbart bra? Nej, tror inte det.


Vissa dagar är finare än andra.

Känns bra att slanga sig själv på bensin...

Ibland förundras jag av mina vackra (läs ohyggligt hemska) outfits.

Evil beaver!

Högerhanden får lida till följd av min klantighet...

söndag 27 april 2014

31 mars 2014

Hittade ett inlägg som nästan är en månad gammal så jag bjuder på det nu.

Ojojoj så mycket som har hänt! Eller jag vet inte, vi ligger lite på latsidan här. Snorungen har slutat snora och jag har peppar peppar klarat mig. Med att han har varit sjuk har varit en bra anledning att ligga inne och titta på Vänner.

Vi har faktiskt varit ute med. Det ni! Runt i Västerås, på IKEA par gånger, bio, ute på Rutbo och sprungit omkring. Glömde bort att berätta innan om hur man spenderar våffeldagen på bästa sätt; på Glassbaren. Våffla, grädde och stört god glass. Det är livet det!

Är också väldigt glad över att min nya mobil har kommit. Tröttnade till slut på att leta efter en bra mobil så det slutade med att jag bara köpte en. Okej läste lite om den men inte så mycket som jag brukar. Det verkar än så länge vara ett väldigt bra köp då jag älskar den (och är riktigt beroende av den). Eller så är det bara att jag älskar att ha en mobil där det finns en fungerande tillbakaknapp.

Vill också passa på att fiska lite visst-är-jag-jättesnäll-poäng nu när jag ändå är i farten. Steg upp vid sex bara för att steka pannkakor till Sebastian som skulle iväg och jobba. Ja ni hörde rätt! Fast har det mat att göra skulle jag gå upp mitt i natten för att göra det...




söndag 3 november 2013

Dag 113

Det blev invigning av det nya träningslinnet idag. Och vilken invigning det blev! 20 grader varmt och strålande solsken, det var härligt det! Städade som vanligt på fredagar, åt sen frukost och såg lite Grey's innan jag vandrade till Coles för att leta efter saker de inte hade. Bra där!

Slängde mig på tåget och åkte in till Melbourne istället. Gick omkring på DFO och denna gången var det skor jag var ute efter. Vet inte hur många skoaffärer och hur många skor jag pillade på innan jag hittade rätt. Det blev de skorna jag hade ratat när jag par timmar tidigare satt och letade skor online. Med mig hem råkade också ett par skor med alldeles för hög klack följa med. Med tanke på att de bara kostade fem dollar (35 kr) så gör det ingenting om jag aldrig använder dem utan de bara står där och ser fina ut. Dessutom var de inte bara fina, de var riktigt sköna! Råkade även få med mig en väska hem, oops!

Gjorde en omgång kanelbullar när jag kom hem och passade i jäsningarna på att ligga ute och steka. Kanelbullarna blev väldigt omtyckta och fick ett lyckoskrik och en segerdans utförda tack vare att de fanns till. Gjorde bullarna och la en lapp och tackade för pedikyren jag fick. Kommentaren av Adam var när han läste det att jag kunde få en pedikyr i veckan om jag gjorde kanelbullar.

Adam kommentarkavalkad fortsatte när jag kom ut och för en gångs skull var jag barbent och inte hade strumpor på mig. "Frida, when we go outside we take off our shoes!". Japp, har så fin bränna så det ser ut som jag har strumpor på mig när jag är barfota... Sara, Adams syster kom över så vi allihopa åt middag och hade en trevlig kväll.


Dag 112

Det krävdes ordentlig övertalning för att ut och gå imorse. Checkade av mannen med tidningen, cyklisterna och kvinnan på väg till tåget. Hemma igen hade jag som vanligt lillemannen som en stalker. Det är allvarligt talat riktigt jobbigt när man inte kan ställa sig upp utan att man har en lilleman som ett plåster. Eller när man sitter på toa och han går in (eller numera sitter utanför efter x antal utskällningar för att han gick in).

Åkte ner till Altona och vandrade bort till biblioteket för att vara med på story time där. Lillemannen klarade det väldigt bra med bara två böcker som åkte ner i golvet och han lyckades faktiskt sitta hyfsat still under nästan hela tiden.

Adams pappa Lloyd kom och hälsade på men tyvärr hade lillemannen somnat då. Så vi två hade en lunchdejt på tu man hand. Det sköna med honom är att man inte behöver prata hela tiden, man kan likaväl bara sitta och sitta.

Förberedde pizzadegen och senare än vad det var tänkt blev det hemmagjord pizza. Då hade Adams mates Shauine och Gulf kommit över och våldgästat oss. Fick höra om diverse kärleksproblem. Det är det bästa med Shauine, han har alltid så stora kärleksproblem.


Har jag nämnt att mitt bebishår börjar bli lite långt och irriterande?

Dag 111

Passade på att börja onsdagen på bästa sätt; att sova. Även fast jag sov länge sov jag inte jättebra, att sova de två sista timmarna med handen på mobilen är inte så bekvämt. Dagen fortsatte som den hade börjat, på latsidan. Dock var jag riktigt duktig och började på ännu ett av mina onödiga projekt. Detta kommer dock resultera i att jag kommer ha stenkoll på skidsäsongen!

Bokade en biobiljett innan jag ett par timmar senare gav mig iväg till bion. Utan större problem hittade jag till bion även om jag inte hittade in till salongen på första försöket... Idag blev det Gravity på IMAX (vill bara skryta om att det är världens tredje största bioduk). Med en påse maltesers så var jag redo för underhållning! Älskar verkligen bion, hela stället får en att känna sig kunglig för allt är så lyxigt.

Kände att jag hade en av de bästa platserna, mitt i på raden näst längst bak. Det var verkligen blandad kompott på biobesökarna, de flesta gick  dock ensamma. Det kan kanske ha berott på att klockan var fyra en onsdagseftermiddag...

Gravity liknade inte någon annan film jag har sett. Den hade nog ingen stor skådespelarbudget med tanke på att det bara var två skådespelare i hela filmen. Sen att det var George Clooney och Sandra Bullock gjorde kanske så att skådespelarbudgeten ändå behövde vara stor. Dock hade de lagt ner riktigt mycket tid och pengar på specialeffekterna med tanke på att hela filmen utspelar sig i tyngdlöshet.

Jag trodde att jag skulle få spunk på den stora duken men det var bara riktigt härligt. Dessutom var det riktigt bra ljud i salongen! I filmen var det några helt tysta partier, inte en enda i hela salongen prasslade elelr ens andades, så inne i filmen var alla. Har ni chans att se Gravity, ta den! Det är dock ingenting för den åksjuka, de hade lyckats filma så det verkligen kändes som man var inne i filmen. När jag gick till tramen hörde jag en man som kom med bästa liknelsen någonsin; "I feel like a bowl of soup". Seriöst, hur känner man sig om man känner sig som en skål med soppa? Hmm...

Kvällen gick åt att skriva klart min nördbok så nu är den klar. Nu väntar jag bara på att skidsäsongen ska dra igång på riktigt!










tisdag 29 oktober 2013

Dag 110

Ingen man med tidningen idag, blev riktigt orolig faktiskt! Har det hänt honom något? Nåja, cyklisterna var där i alla fall. Det blev som vanligt en lugn förmiddag med en alldeles för god (och söt) kaka till lunch. Sticky date pudding, det är grejer det! Slängde även ihop en focaccia sådär bara för att jag inte hade något annat att göra. Lyckades även få i ordning mitt rum, med andra ord få upp de fotona det har tagit mig 110 dagar att få upp. Bättre sent än aldrig.

Åt ännu mer innan det var dags att göra stan osäker. Eller vi gick ner till Newport och klättrade lite på lekplatsen. Lillemannen har börjat klättra på saker men han är fortfarande som en katt i ett träd. Han kan klättra upp för saker (och gör det gärna) men ner klarar han inte av. Det resulterar i att han står uppe i tornet och gråter för att han inte kommer ner. Han gråter ännu mer när jag vägrar att bära ner honom utan måste försöka klättra ner för egen maskin. Tufft liv han lever.

Eftermiddagen gick även den och spenderade lite tid vid pianot när Adam hade kommit hem. Spenderar nog alldeles för mycket tid där enligt mina huskamrater medan jag själv tycker att jag spenderar för lite tid. Det må vara ett riktigt ostämt piano men det är ändå kul att spela. Eller rogivande och avkopplande kanske är bättre ord för det. Okej, det är lite irriterande med då f-tangenten inte fungerar. Jag kan berätta att man använder f:et ganska ofta...

Satt med datorn framför tvn ikväll och fick sällskap av Adam med sin mobil. Vi började på Big Brother men mitt i allt stängdes det av och trav & greyhoundsracing sattes på. Det gjorde väl inte mig så mycket men plötsligt blev det roligt då Adam var väldigt inne i det. Det visade sig att han satt och spelade på hästarna & hundarna i mobilen. Mellan hejaropen fick han även ur sig "Ahh... Don't tell Christine..." Mohahaha vilka hemligheter jag sitter på! Eller inte...

Dag 109

Kände att jag var en del av det hurtiga kvarteret idag. Tjugo i sju när jag gav mig ut på promenad träffade jag på Adam i löparkläder som var påväg ut på en löptur. Efter fem minuters promenad mötte jag även den stencoola grannen med rosa hår. Japp, hurtiga husen här!

Det kändes lite illa när byggarbetarna som har jobbat på ett och samma hus sen jag började gå denna rundan hälsade igenkännande. Kanske dags att byta runda? Träffade även på mannen med tidningen så allt kändes som vanligt igen.

Det blev en seg start på dagen med en seg au pair, seg lilleman och segt väder. Det bestämde sig för att regna. Nej, nu skiner solen. Nej nu regnar det. Sol. Regn. Sol. Regn. Regn. Regn. Regn. Ungefär så var det. Tycker inte om vädret. Blöööööö på vädret.

Efter lite lunchbråk hade vädret ändå vänt och blivit hyfsat så med lillemannen i vagnen styrde vi ner mot Williamstown. Där släppte jag lillemannen lös så han sprang och jagade fåglar, fiskmåsar var en favorit. Han var riktigt glad så det blev massa omkringspringande, klättrande, skratt och kramar. Det var en härlig eftermiddag det!

Nästan hemma köpte jag med en cappuccino (ja pappa, uppvärmd mjölk med lite, lite kaffe) och en babyccino från Chase, det nyaste caféet i Spotswood. Det öppnade bara en eller två dagar efter jag kom hit så hyfsat nytt ändå. Jag har inte varit inne där innan men det var riktigt trevligt där. Enda stället i omgivningarna (som jag vet om) där de bjuder på babyccinon. Det pågår uppenbarligen en debatt om varför man ska behöva betala för lite skummad mjölk som babyccino är. Nåja, de var trevliga där i alla fall och det var en god cap. Det jag ville komma till när jag började att skriva detta stycke var att köra hem med en cappuccino och en babyccino ståendes i fickan under vagnen. Trodde seriöst under de 200 metrarna hem att jag skulle få torka upp spilld cappuccino. För varje skarv i gångvägen (som är ungefär varje 1,5 meter) blev jag mer och mer säker på att muggarna skulle tippa. Men jag klarade mig, woho!

Resten av kvällen gick ganska snabbt utan några större händelser. Eller ja, jag såg Grey's anatomy-avsnittet där Mark Sloan dör (spoiler alert för er som inte har sett säsong 9, men har ni inte gjort det så får ni skylla er själva). Det avsnitten är nog en av de större händelserna. Gud så sorgligt det är. Har nog sett det tre gånger nu och jag gråter fortfarande...

Utmärkt knuffhjälp!

Dag 108

Då någon inte hade kommit i säng förrän för sent lyckades jag för en gångs skull sova länge. Så länge så efter promenaden kunde jag kombinera frukosten med lunchen. Då jag inte hade åkt in till Melbourne igår fick det bli idag. Testade otaligt många fascinators (gav upp hatt efter att ha testat en och insett att de aldrig skulle gå på mitt tjockskalliga huvud) innan jag bestämde mig för en. Har ingen aning om den ser bra ut då jag trodde jag skulle dö av skratt varenda gång jag satte på mig en. Jag i huvudbonad, det är ett skämt utan dess like!

Traskade vidare mot DFO (ett riktigt stort outlet) men fastnade lite i Sunday market där hantverkare ställer ut och säljer sina saker. Fastnade också för att lyssna på en gatumusikant. Jag brukar inte vara den som stannar för att lyssna även fast jag älskar det men denna gången kunde jag verkligen inte gå förbi. Det var någonting i hans röst som var riktigt speciellt och fångade mig. Så efter ett par låtar blev han lite rikare och jag gick lite lyckligare därifrån.

Då jag hade fått presentkort av min fina syster på Lorna Jane gick jag inom där för att leta efter ett träningslinne. Testade ungefär hela deras sortiment men hittade inget riktigt bra. Fortsatte mitt letande efter träningslinne i ungefär alla sportaffärer och hittade tillslut ett. Det är antagligen inte något jättebra men det duger för nu. Träningslinne + hel bikini för $20 (130 kr), vem kan motstå det även fast man inte behöver en bikini?

Hade blivit tillfrågad om jag kunde passa lillemannen medan Adam och Christine gick ut och åt och gick på bio. Visst tänkte jag, hade ändå inga andra planer så. Vid sextiden skulle de åka hade jag fått reda på, vid halv niotiden åkte de. Det betydde att jag egentligen bara behövde sitta och lyssna så han inte började gråta då han redan hade somnat.

Har varit med om tuffare jobb då det enda jag gjorde var åt en massa, tittade på några gamla avsnitt NCIS som gick på TV och såg halva andra åket av herrarnas storslalom som gick på Eurosport. Lyckades få med mig Adam att se de sista åkarna innan det blev sova sängen.


Aftonbladet har mycket att rapportera om idag...





Dag 107

Igår fick jag mig en trevlig överraskning, jag fick reda på att jag hade blivit bokat på pedikyr. Det har nämligen öppnat ett nytt ställe här i Spotswood som har sådana saker som pedikyr, manikyr, vaxning och så vidare, en skönhetssalong med andra ord. Fick reda på igår att Christine och Adam hade bokat in mig där för en pedikyr.

Fick vänta lite när jag kom dit men vad gjorde det? Det var ganska skönt att bara sitta där och njuta av lugnet. Stolen jag hamnade i visade sig vara en riktigt stor och skön massagefåtölj. Mina fötter fick hoppa ner i ett varmt och skönt bad innan det kom en trevlig anställd och gav sig på fötterna. Jag ska erkänna att jag tyckte riktigt synd om henne då mina fötter såg hemska ut.

Under den närmsta timmen njöt jag bara av att någon pysslade om mina fötter medan jag satt och läste en tidning. Det var riktig avkoppling det! Även fast det var en hel del folk där kändes det aldrig stressigt. Det lär hända att jag går tillbaka dit för att koppla av, det lär även hända inom en snar framtid.

Väl hemma igen möttes jag av Scott som hade kommit för att de skulle gå och äta lunch på puben. Jag blev erbjuden att följa med men tackade nej då jag hade planer på att åka in till Melbourne för att äta lunch och hitta en hatt till Melbourne cup. Gjorde mig i ordning och såg att jag inte skulle hinna till tåget i tid. Gjorde misstaget att gå och sätta mig i soffan för att vänta in nästa tåg. Behöver jag ens säga att jag inte kom iväg till tåget? Fastnade i soffan framför tvn, nerbäddad under täcket.

Fick sällskap av Christine när de kom hem. Vi tittade lite på tv innan det slutade med att både hon och jag somnade. Vaknade av att Adam stod i dörren och bara skrattade åt oss. Det borde sett ganska roligt ut då jag låg och bredde ut mig i soffan under mitt enorma täcke medan Christine låg på golvet och sov i lillemannens lilla soffa (det var hon som valde att ligga där, jag hade inte knuffat ner henne).

Försökte titta på den alpina världscuppremiären men det gick inget vidare då internetet inte ville samarbeta. Lite kunde jag i alla fall se och det var riktigt härligt att höra Stickan och Fagge igen! Kan inte vänta tills Vinterstudion börjar om mindre än en månad!


Mockacupcake, lakritscupcake & rabarbercupcake

lördag 26 oktober 2013

Dag 106

Det blev en lugn dag utan något särskilt på agendan. Kände att jag behövde det (det är i alla fall en bortförklaring till att jag inte gjorde något vettigt). Det var inte förrän på eftermiddagen som det hände något då jag började på att göra köttbullar. Jag har fått höra nu i tre månader att Adams kusin (som förövrigt bor i Sverige) gör de bästa köttbullarna någonsin och att den förra au pairen gjorde underbara köttbullar.

Det gjordes köttbullar på ett kilo köttfärs så det blev en del rullande. Rullandet är ändå roligt, värre var det att steka. Det tog en halv evighet och de verkade aldrig bli klara. Nåja, de blev tillslut klara och trots avsaknaden av lingonsylt fick jag 10/10 poäng. Woho! Fick även utmärkelsen "bäst av au pairerna". Än en gång, woho!

Kvällen gick åt att boka resten av resan vid jul. Jag hade tänkt att ta Fraser Island och sedan åka ner till Yamba men det sket sig då det inte fanns ledigt boende i Yamba. Aningens surt men det ska väl funka ändå. Så istället blir rutten Rainbow Beach - Fraser Island - Tin Can Bay - Mooloolaba. Japp, det heter Mooloolaba, det var inte jag som slant på o-knappen. Älskar verkligen det namnet!


Funderade om jag ville vara Captain eller Honourable på flygresan från Brisbane...

torsdag 24 oktober 2013

Dag 105

Mannen med tidningen - check! Damen på väg till tåget - check! Lillemannen och jag hade en lugn förmiddag innan han somnade för att ligga däckad i tre timmar. Under den tiden hann jag boka lite på resan, inse att jag måste planera om då det inte fanns något ledigt boende, hitta ett annat ställe att åka till, planera om antalet dagar, skicka lite mejl för att sedan för tillfället ge upp. Just nu har jag en flygbiljett till Brisbane, bussbiljett till Rainbow Beach, ett boende där och en 3-dagarstur. Så japp, just nu sitter jag fast i Rainbow Beach.

Eftermiddagen spenderade vi utomhus även fast det inte var särskilt varmt. Det var svinigt kallt faktiskt. Okej inte så kallt som i morse eller som inomhus men ändå. Vaknade och det var 13 grader imorse, gick ut och där var det 7 grader. Trodde Australien skulle vara varmt...

Om 66 dagar ses vi Fraser Island!