söndag 3 november 2013

Dag 113

Det blev invigning av det nya träningslinnet idag. Och vilken invigning det blev! 20 grader varmt och strålande solsken, det var härligt det! Städade som vanligt på fredagar, åt sen frukost och såg lite Grey's innan jag vandrade till Coles för att leta efter saker de inte hade. Bra där!

Slängde mig på tåget och åkte in till Melbourne istället. Gick omkring på DFO och denna gången var det skor jag var ute efter. Vet inte hur många skoaffärer och hur många skor jag pillade på innan jag hittade rätt. Det blev de skorna jag hade ratat när jag par timmar tidigare satt och letade skor online. Med mig hem råkade också ett par skor med alldeles för hög klack följa med. Med tanke på att de bara kostade fem dollar (35 kr) så gör det ingenting om jag aldrig använder dem utan de bara står där och ser fina ut. Dessutom var de inte bara fina, de var riktigt sköna! Råkade även få med mig en väska hem, oops!

Gjorde en omgång kanelbullar när jag kom hem och passade i jäsningarna på att ligga ute och steka. Kanelbullarna blev väldigt omtyckta och fick ett lyckoskrik och en segerdans utförda tack vare att de fanns till. Gjorde bullarna och la en lapp och tackade för pedikyren jag fick. Kommentaren av Adam var när han läste det att jag kunde få en pedikyr i veckan om jag gjorde kanelbullar.

Adam kommentarkavalkad fortsatte när jag kom ut och för en gångs skull var jag barbent och inte hade strumpor på mig. "Frida, when we go outside we take off our shoes!". Japp, har så fin bränna så det ser ut som jag har strumpor på mig när jag är barfota... Sara, Adams syster kom över så vi allihopa åt middag och hade en trevlig kväll.


Dag 112

Det krävdes ordentlig övertalning för att ut och gå imorse. Checkade av mannen med tidningen, cyklisterna och kvinnan på väg till tåget. Hemma igen hade jag som vanligt lillemannen som en stalker. Det är allvarligt talat riktigt jobbigt när man inte kan ställa sig upp utan att man har en lilleman som ett plåster. Eller när man sitter på toa och han går in (eller numera sitter utanför efter x antal utskällningar för att han gick in).

Åkte ner till Altona och vandrade bort till biblioteket för att vara med på story time där. Lillemannen klarade det väldigt bra med bara två böcker som åkte ner i golvet och han lyckades faktiskt sitta hyfsat still under nästan hela tiden.

Adams pappa Lloyd kom och hälsade på men tyvärr hade lillemannen somnat då. Så vi två hade en lunchdejt på tu man hand. Det sköna med honom är att man inte behöver prata hela tiden, man kan likaväl bara sitta och sitta.

Förberedde pizzadegen och senare än vad det var tänkt blev det hemmagjord pizza. Då hade Adams mates Shauine och Gulf kommit över och våldgästat oss. Fick höra om diverse kärleksproblem. Det är det bästa med Shauine, han har alltid så stora kärleksproblem.


Har jag nämnt att mitt bebishår börjar bli lite långt och irriterande?

Dag 111

Passade på att börja onsdagen på bästa sätt; att sova. Även fast jag sov länge sov jag inte jättebra, att sova de två sista timmarna med handen på mobilen är inte så bekvämt. Dagen fortsatte som den hade börjat, på latsidan. Dock var jag riktigt duktig och började på ännu ett av mina onödiga projekt. Detta kommer dock resultera i att jag kommer ha stenkoll på skidsäsongen!

Bokade en biobiljett innan jag ett par timmar senare gav mig iväg till bion. Utan större problem hittade jag till bion även om jag inte hittade in till salongen på första försöket... Idag blev det Gravity på IMAX (vill bara skryta om att det är världens tredje största bioduk). Med en påse maltesers så var jag redo för underhållning! Älskar verkligen bion, hela stället får en att känna sig kunglig för allt är så lyxigt.

Kände att jag hade en av de bästa platserna, mitt i på raden näst längst bak. Det var verkligen blandad kompott på biobesökarna, de flesta gick  dock ensamma. Det kan kanske ha berott på att klockan var fyra en onsdagseftermiddag...

Gravity liknade inte någon annan film jag har sett. Den hade nog ingen stor skådespelarbudget med tanke på att det bara var två skådespelare i hela filmen. Sen att det var George Clooney och Sandra Bullock gjorde kanske så att skådespelarbudgeten ändå behövde vara stor. Dock hade de lagt ner riktigt mycket tid och pengar på specialeffekterna med tanke på att hela filmen utspelar sig i tyngdlöshet.

Jag trodde att jag skulle få spunk på den stora duken men det var bara riktigt härligt. Dessutom var det riktigt bra ljud i salongen! I filmen var det några helt tysta partier, inte en enda i hela salongen prasslade elelr ens andades, så inne i filmen var alla. Har ni chans att se Gravity, ta den! Det är dock ingenting för den åksjuka, de hade lyckats filma så det verkligen kändes som man var inne i filmen. När jag gick till tramen hörde jag en man som kom med bästa liknelsen någonsin; "I feel like a bowl of soup". Seriöst, hur känner man sig om man känner sig som en skål med soppa? Hmm...

Kvällen gick åt att skriva klart min nördbok så nu är den klar. Nu väntar jag bara på att skidsäsongen ska dra igång på riktigt!