Dag 99

Vaknade av att lillemannen gallskrek två meter ifrån mig. Yeej, så jag älskar att starta min första dag på semestern! Det visade sig att jag inte var den enda som hade vaknat av honom, hela huset hade gjort det. Måste älska husen i Queensland, det finns verkligen inte en tillstymmelse till ljudisolering. Väggarna är som en tunn träskiva.

Efter lite liggande och dragande i min bäddsoffa blev det frukost medan jag tittade på barnen som lekte så fint. Christine åkte in till Brisbane för att ha lite sista minuten-shopping som max skulle ta en timme enligt henne. De kom hem fyra timmar senare...

Lillemannen somnade och alla andra barn antingen sov eller var iväg så det var bara jag, Karen och Gilchris hemma. De båda vilade de med så jag passade på att gå ut och mysa med vovven. När jag kom ut till honom var han helt galen i 20 sekunder innan han hade lugnat ner sig. Efter det låg han stilla som en överkörd groda. Har aldrig sett en hund ligga så stilla, så länge. Tänkte efter 40 minuters kliande gå in och se om jag behövde göra något. När jag hade stängt glasdörren efter mig och började gå mot trappan hörde jag något som skrapade mot rutan. Då var det min älskade Cruse som stod och skrapade med tassen mot rutan. Herregud vad jag smälte då. Det blev ytterligare 40 minuters kliande för honom bara för att han var så söt... Ja, jag är helt kär i vovven!

Med Gilchris, Emily, Cooper och Morgan i bilen brummade vi mot Noosa. Det var första gången sedan jag kom till Australien som jag åkte manuellväxlad bil, woho! Efter en tre minuter lång färjetur kom vi fram till den lilla ön vi bodde på. Vi välkomnades i land av en pelikan som stod några meter från kajen. Vi hittade efter lite runtletande huset som visade sig vara riktigt stort och modernt. Högt i tak, öppna ytor och allmänt riktigt modernt och stilrent. Vi hann väl inte mer än bära in väskorna förrän vi var på väg mot poolen. Den låg ungefär tre minuters gångväg från huset så det var helt okej.

I poolen var det fullt med ett annat gäng som senare visade sig vara utbytesstudenter i Brisbane som kom från England, Tyskland, Danmark och Norge. Det var en ganska varm pool men bäst var ändå bubbelpoolen som var riktigt varm. Bäst på badturen var ändå utsikten. Nedanför poolen fanns det några tennisbanor och ett stort öppet fält som gick över i skog. Utsikten var fin i sig men att ligga i poolen och se en känguru lugnt ströva omkring var riktigt häftigt. Pratade lite med en av studenterna innan vi gick hemåt.

Väl hemma i huset var det kaos. Går inte att förklara men alla kaosade och var uppe i varv hela tiden. Så det var kaos innan middagen, ännu mera kaos under middagen för att följas av lite lugn efter den. Åt inte så mycket middag så för mig blev det en nutellamacka och en nutella/jordnötssmörmacka till lite Grey's innan jag somnade i det rummet jag för tillfället hade och sov själv i.

Dag 98

Vaknade i god tid (sådär tio i sex) så jag han packa ner det sista. Stod istället och stressade ihjäl mig inombords när tiden gick och resten av huset inte blev klara. På något sätt hann vi ändå till flygplatsen och genom säkerhetskontrollen med fem minuter till godo. En minut till godo om man räknar in blöjbytet innanför säkerhetskontrollen.

Vi flög med Virgin Australia vilket jag var väldigt exalterad över då jag har en tanke om att en dag kommer ett vanligt Virgin-flygplan åka ut i rymden och göra lite loopar. Jag vet att det aldrig kommer hända men ändå. Man måste ju få drömma. Kan såhär efter flygturen säga att jag älskar Virgin. Deras säten var så mycket bättre än Jetstar som jag lovprisade innan. Att flyga inrikes med Virgin Australia, det var som att flyga utrikes med Thai (som jag verkligen gillar) rent sätesmässigt. Så sköna!

Säten var väl det enda som var bra med flygresan. Lillemannen grät i 50 minuter, sov i 40 minuter och grät sedan den resterande tiden. Kan då nämna att flygresan var ungefär två timmar. Efter många tårar kom vi fram och möttes av Caroline, Christines syster. Hon skjutsade sig själv till ett möte och lämnade över bilen till oss. Vi brummade hem till henne och möttes av resans bästa överraskning; en hund. Det var inte bara vilken hund som helst utan en American staffordsshire terrier. Nästan en sådan som min älskling Kobe. Inte riktigt, men nästan. 

Våra saker kom in och vi mötte de båda au pairerna Karen och Emily. Eller det är egentligen bara Emily som är au pair där. Karen är deras gamla au pair som inte har blivit färdig för att flytta ut utan bodde kvar där än. Karen var en 24-årig tjej från Irland som tack och lov inte alls hade mycket irländsk dialekt kvar. Värre var det med Emily som enligt henne själv var nästintill döv på ena örat. Detta gjorde så hon pratade lite otydligt och detta tillsammans med en bred dialekt från någonstans i England gjorde det väldigt svårt för mig att höra vad hon sa.

Efter lunchen gick vi ut på balkongen för att hälsa på voffen. Han hade blivit utslängd där för dåligt beteende. Stackaren! Tyckte vid detta laget att vi borde stängt ut lillemannen som redan nu hade irriterad mig ordentligt genom att vara odräglig, gnällig, nypandes, skrikandes, uppmärksamhetsberoende, bortskämd, vattenspillandes och ännu gnälligare än gnälligast.

Vi gick alla ner och satte oss på uteplatsen och blev anfallna av vovven. Cruse (eller Cruz, vet inte hur han stavas) som voffen hette var nog den galnaste hund jag har träffat. Han sprang seriöst och jagade sin egen svans samtidigt som han skällde på den. När han var klar med rycket för denna gången sprang han och var allmänt hyperaktiv i mitt knä. Medan jag satt på marken hade Cruse tassarna allt annat än på marken. Som vanligt när jag leker med hundar slutade det lite våldsammare än vad det gör med de flesta. Eller så är jag bara klantigare än de flesta andra. 

Hursomhelst kom jag ut ur leken med rivmärken på armarna en fin fläskläpp på underläppen. Jag vet fortfarande inte vem som bet vem. Troligast är att jag bet mig själv för mina tänder passade fint i tandavtrycket på läppen. Nåja, den svullnade upp fint med en gång och det roligaste var att ingen på hela resan nämnde eller frågade något om den. Han var inte lika upphetsad hela tiden, efter vår våldsamma hälsning låg han två minuter senare på ryggen i mitt knä och njöt av ett ordentligt kli. Fick då den chockade kommentaren "Oh, I have never seen him like that before...". 

Ägnade dagen åt att ligga i poolen och plaska med Emily, Karen, lille 10-månaders Fletcher och 3-åriga Morgan. Vi försökte få i William men det gick väl inget vidare då han gallskrek så fort han kom i. Badkruka... Familjen vi bodde hos bestod av Caroline (Christines syster), Gilchris (hennes man), barnen Cooper (6 år), Morgan (3 år), Fletcher (10 månader), au pairen Emily och före detta au pairen Karen.

Drev omkring och kände mig allmänt obekväm. På eftermiddagen när alla sov eller jobbade passade jag på att gå ut till Cruse och mysa för att få lite egentid (och djurtid). Han visste seriöst hur man uppskattar ett ordentligt kli. Han låg i säkert 40 minuter och bara blev kliad. 

 Åt en god wok med nudlar, kål och lamm innan det var sovdags för alla barn (tyvärr inte för mig). Passade än en gång att gå ut och samla lite kraft hos voffen. Efter ett tag kände jag var tvungen att gå in och vara lite social igen. Att se Cruse sitta där på andra sidan glasdörren och titta på en. Herregud vad det gjorde ont, trodde seriöst jag skulle börja gråta.

Kvällen bjöd på filmen "The Hangover Part III" vald av Gilchris. Det slutade med att Gilchris somnade efter en kvart medan jag klarade mig ända till efter ungefär mina vanliga 40 minuter. Somnade av och till under resten av filmen så fråga mig inte vad den handlade om, det har jag ingen aning om. Resten av filmtittarna tror jag faktiskt klarade sig utan att somna. Värt att nämna är att när alla gick på sitt håll efter filmen var klockan typ halv tio.

Jag sov med en vägg bestående av glasdörrar ut mot altanen så innan jag drog för gardinerna gick jag ut och mös med Cruse ett tag. Alldeles för länge om man ser på sömnen jag missade. Men det var helt klart värt det!

Dag 97

Vaknade efter nästan elva timmars sömn. Älskar onsdagar då jag är ledig och lyckas sova länge. Det blev vakna i lugnan ro, äta frukost och sedan bädda ner sig i sängen igen. Hade gärna legat kvar längre i sängen men hade bestämt med två andra au pairer att träffas. En av dem fyllde dessutom år så det kändes lite illa att inte dyka upp.

Gick ner till Williamstown och satt och tittade på några som satte upp staket innan Sarah och Miriam kom. Vi satt lite på stranden och Sarah fick sin present. Vi gav upp stranden då det blåste riktigt mycket och gick hem till Miriam som inte bodde långt från stranden. Det var trevligt att få se hur någon annan bodde även om vi bara satt i vardagsrummet och utanför. Efter några timmars pratande var det dags för Miriam att hämta sina barn i skolan så hon skjutsade Sarah till busshållplatsen och mig till tågstationen, allt detta i en Volvo. Gillade verkligen Miriam och Sarah så det blir förhoppningsvis fler gånger som vi träffas!

Tog tåget förbi Spotswood, till Yarraville och handlade lite på Coles innan jag traskade hemåt. Pratade lite med Christine innan jag gick in på mitt rum för att packa. Det hela slutade med att jag satt i sängen och höll på att somna...

Fick i mig lite mat och gjorde några försök till att packa. Det gick inget vidare. Det slutade med att jag slängde ner några kläder på måfå. Som vanligt kommer jag ha helt fel kläder och alldeles för mycket av något. Hatar att inte kunna packa. Tidigt imorgon åker vi till flygplatsen där det förhoppningsvis står ett plan och väntar på oss. Det ska om allt går enligt planerna ta oss till Brisbane. Har inte bestämt om jag tar med datorn än och vet inte om jag kommer ha internet så är det dött här till på måndag så har jag inte tuppat av, jag är bara iväg.

Dag 96

Hade en underbar vy över Melbourne med soluppgång och allt när jag var ute och gick. Tänkte ta mig en extra titt så jag vänder på huvudet och lyckas knäcka till nacken. Inte bara knäcka till nacken så det låter utan knäcka till nacken så att man undrar när nackspärren kommer. Det gjorde i alla fall fruktansvärt ont men nackspärren kom som tur var inte. Det har blivit lite bättre under dagen men jag fortfarande problem att titta uppåt och åt höger. En skada om dagen, det håller i sig!

Lillemannen sov bort hela förmiddagen så jag passade på att tvätta lite inför helgen. Åker med lillemannen och Christine till Brisbane för att hälsa på hennes syster torsdag - söndag. Kan ju ärligt erkänna att jag inte är särskilt taggad på det. Visst, Brisbane och Noosa ska bli riktigt härligt att se men resten vet jag inte. Hade hellre åkt själv eller med någon annan. Men men, är tacksam för att de tar med mig.

Hade fått smärre order att gå till biblioteket så det var bara att lyda. Vi traskade dit efter att ha ätit lunch med Adams mamma för att mötas av ett stängt bibliotek. Jippi! Så det var bara att traska hemåt igen. Eller jag var lat och tog tåget. Höhö.

Väl hemma somnade lillkillen igen. Seriöst, han har sovit fem av de tio timmarna jag har haft honom idag. Är jag så tråkig? Ägnade kvällen när Adam hade kommit hem åt att laga mat. Någon kycklinggryta med ingefära, kummin, morötter, zucchini och kokosmjölk. Jag blev nöjd i alla fall.

Fick ett trevligt sms av Linh som piggade upp dagen lite. Uppenbarligen så har jag en delad personlighet då hemma är jag deprimerad och osocial medan på WG uppskattas min attityd och blir litat på när Linh åker iväg om några veckor. Tur att det finns några saker som gör dagarna roligare.

Dag 95

Gjorde väl ingenting idag. Har tappat lite av någonting, vet inte vad. Min skadekavalkad fortsatte även idag. Skruvmunstycket i duschen trillade av och landade precis där stortån sitter fast i foten. Kan tillägga att skruvmunstycket är något tung metall och ganska spetsigt. Det tänktes både en och två ord som inte bör nämnas här...

Överlevde dagen och gjorde väl egentligen ingenting. Eller jag gjorde ju en underbart vacker (?) sifferorm. Det var i alla fall kul att försvinna in i klippandet och tejpandets värld för ett litet tag.

Adam kom även hem så det var trevligt att se honom. Det märktes att han hade varit norrut när han kommer hem i shorts, linne och flip flops. Denna helgen var det svensexa i Cairns och nästa helg åker han upp för själva bröllopet. Ambitiöst!

Fick skuld även ikväll för att vara osocial, inte en del i familjen och lida av depression. Börjar bli van att få höra detta. Kan jag få skuld för att få sortera tvätten så kan jag väl också få skuld för att vara deprimerad. Nej, jag är inte så glad på alla här.

Dag 94

Vaknade en halvtimme innan klockan som idag var ställt på åtta. Seriöst, jag går och lägger mig halv fyra och vaknar halv åtta. Tack... Var inte särskilt trött ändå så det var skönt. Förundrades på tåget in till Melbourne att det alltid hoppar på någon i Footscray som har så hög musik i lurarna så hela vagnen hör.

Åt frukost på Hungry Jack's då jag verkligen inte orkade äta hemma även fast jag hade tid. Beställde en kycklingwrap som stod som spicy. Tycker att jag har vant mig vid stark mat men detta var groteskt. Trodde seriöst jag skulle börja gråta så stark eftersmaken var.

Gick ut så jag var på plats på tramhållplatsen tre minuter innan den skulle gå. Oj då, tramen hade redan gått och nästa skulle inte gå förrän om 30 minuter. Som svensk och uppväxt med SJ behöver man inte vara mer än precis i tid för att hinna med tåget eftersom de ändå är sena. Var aningens sur då eftersom jag insåg att jag skulle komma försent så jag gick in till min älskade Gloria Jane's och åt chokladmuffins.

När jag kom fram till jobbet var det mycket folk så jag började dagen med att röja undan. Då det regnade typ hela dagen var det inte alla mycket folk så det blev till att städa ordentligt istället. Linh passade på att göra massa pappersarbete och betala räkningar medan jag städade espressomaskinen ordentligt, under alla galler och så, fyllde på socker överallt, torkade av hyllor, möblerade om kakfat, diskade massa saker, torkade av borden med vitvinsvinäger, tvättade kassan. Slapp ta golven, det fick Matt göra. Även fast det inte var så mycket folk så hade vi trevligt. Det kändes som vi alla gick på halvfart och satt under vissa stunder bara och pratade.

Fick även en liten genomgång utspridd över dagen vad som är att tänka på och behöver göras när hon inte är där. Känns lite konstigt att jag inte kommer se henne på nästan två veckor då jag först åker iväg nästa helg och hon inte jobbar fredag eller lördag veckan efter det. Även fast jag bara har jobbat några gånger känns det ändå så bra och jag trivs så bra.

Tog en tur till IKEA efter jobbet och bara gick omkring. Mår verkligen så bra av att bara gå omkring där. Jag tittade runt lite på julsakerna och på julmaten som nu har kommit dit. Det fanns glögg, pepparkakor, pepparkakshus, pepparkaksdeg, lussekatter, sill och kaviar. Ska försöka baka det mesta själv men pepparkakshus vet jag inte om jag vågar baka än... Det ska nog kunna bli en bra julafton ändå.  Köpte alldeles för mycket lösgodis och skrattade lite åt damen som försökte plocka lösgodis bredvid mig. Hennes teknik var inte den bästa. Det såg ut som hon skulle behöva tre händer för att klara av det. En att hålla påsen, en att hålla skopan och en att öppna locket med.

Kom hem och överlevde kvällen trots lite missförstånd hit och dit. Fick i alla fall mitt godis, lite gott surdegsbröd från jobbet och pizza i mig. 

Mitt älskade Weasels Garden Café

Ett steg närmre julen!

Dag 93

Vaknade innan klockan ringde, så mycket för att sova ut på helgerna... Hade fått ett sms av Linh som undrade om jag ville börja tidigare så fick jag väldigt gärna det. Gjorde mig i ordning och åt frukost i lugnt mak och tajmade tåget 1,5 timme tidigare än vanligt. Fick vänta lite på tramen så jag passade på att sola lite.

Kom in till jobbet och det visade sig att Joshua inte jobbade denna helgen så vi var nere på endast en barista. Såg under förmiddagen den legendariska katten Weasel, han som har ett helt kafé uppkallat efter sig. Weasel är i alla fall en stor, grå/brun, fluffig katt som smyger omkring i trädgården. Han är hur söt som helst!

Lunchtiden blev ganska stressig som vanligt men jag älskar det. Det är något speciellt som händer, trots stressen så är det så kul! Dock så hände en olycka idag. Jag skar mig på tejpen. Ja, ni läste rätt. Tejpen. Eller tejphållaren för att vara exakt. Den där delen som ska riva av tejpen. Den rev sönder lite av mitt pekfinger istället. Igår var det konservburken, idag tejphållaren. Jag tycker synd om mina fingrar...

Matt jobbade inte heller idag men han kom dit ändå så vi fick gnälla av oss lite på varandra. Eller han kom för att äta så gnällandet var väl bara en bonus. Har för övrigt blivit en mästare (eller inte) på att kallprata. Idag klarade vi av en holländare (som den första någonsin visste vart Spotswood ligger), en hundägare (med tillhörande hund) och några andra gäster. Värst var en man med riktigt grov aussiedialekt som drog massa skämt som byggde på det australienska språket. Behöver jag ens nämna att jag var helt borta?

Pratade en hel del med Linh och fick reda på lite hur hon planerar för framtiden. Jobbade även lite längre och fick med mig en crossiant som tack. Smaskens! Njöt av det fina vädret (25-28 grader och sol) genom att gå Church street och en bit på Chapel street tills jag kom fram till Ben & Jerry's. När personalen på Ben & Jerry's känner igen en, är det dags att sluta gå dit då? Fick i alla fall min glass och ett skratt. Alla tre gånger jag har varit där har samma kille stått i kassan och skopat glass. Första gången stod det att han hette Pete, andra Petey och nu tredje gången Peter. Nästa gång måste jag fråga vad han heter.

Lyckades hitta ett tåg så jag kom hem. På vägen hem fascinerades jag av att jag hade lyckats åka tre tågresor och en tramresa för $3,50 (23 kr). Ägnade kvällen åt att äta choklad, skypea med Jesper, mamsen och pappsen och skicka massa spam-sms till Sebastian. Japp, jag var en plåga. Ägnade natten till att slösurfa, göra ingenting och boka biljett till Melbourne cup. Lyckades väl somna vid halv fyra-tiden.

Dag 92

Lyckades sova nästan elva timmar inatt, behöver jag säga att det var skönt? Ägnade ett par timmar åt att städa köket då det uppenbarligen var ordentlig städdag idag. Christine skjutsade iväg Adam till flygplatsen (han åker på svensexa till Cairns över helgen) och jag passade på att gå en runda. Hade tänkt att bara gå den vanliga rundan men den utökades lite hela tiden och blev tillslut lite mer än dubbelt så lång som det var  tänkt från början. Det slutade väl med att den blev 14 km. Det berodde delvis på vädret som idag var 20 grader, solsken och lite vind.

Tyckte att jag hade varit riktigt duktig, så duktig så jag förtjänade glass. Jag menar, det är ju faktiskt fredag idag. Fredag + 14 km gång måste ju betyda någon belöning. Det blev Ben & Jerry's Sweet Cream and Cookies + en liten bit choklad. Nyttiga livet som hade börjat ja...

Gjorde ungefär ingenting på halva eftermiddagen och hela kvällen. Det var skönt det. Eller jag gjorde mat. Den fina rätten blev varma mackor med krabbköttsfyllning. När jag skulle öppna krabburken hittade jag ingen konservöppnare så den blev öppnad med en kapsylöppnare. Detta resulterade i att jag blödde från två fingrar. Men jag fick mitt krabbkött i alla fall!

Dag 91

Fick se en fin soluppgång över Melbourne men missade även idag att bli omkörd av mina cyklister, de var längre upp i backen. Träffade dock på mannen med tidningen och kvinnan som är på väg till tåget.

Lillemannen sov över tre timmar så jag hann titta på en del Grey's anatomy innan han vaknade och det var dags för lite lek och lunch. Efter lunch packade vi in oss i regnkläder och gick och hoppade i vattenpölar. Herregud så kul jag hade. Lillemannen hade riktigt kul han med och satt i pölen och bara skrattade. Största skrattet bjöd han på när han lyckades trilla med huvudet före i lerpölen. När han kom upp visade det sig att han hade lera i halva ansiktet och halva håret. Herregud vad jag skrattade åt honom.

Efter ett snabbad var det åter dags för honom att sova. Vi ägnade resten av dagen åt att rita lite och gömma kritor i hakan (han gjorde, inte jag). Det var bara jag och Adam hemma så vi passade på att äta stek då Christine inte är så förtjust i det. Älskar verkligen det! Jag stod för potatisen som idag kryddades med curry vilket resulterade i att stekspaden som är gjord av plast nu är färgad i gulgrönt. Dumma curry... Ingen har nämnt något åt det men jag väntar bara på första kommentaren om det.

Dag 90

Hade sett fram emot denna dagen i flera dagar nu. Inte bara för att jag var ledig utan för att det skulle bli 25-30 grader och strålande solsken. Låg och drog mig och gjorde mig i ordning i sakta mak efter att ha vaknat av en lillkille som slängde en leksak utanför min dörr för att en halv sekund senare klampa in på rummet.

Åkte in till Melbourne och mötte upp Kea som hade lite ledig tid mellan det hon lämnade av barnen tills de skulle hämtas. Vi gick runt i Melbourne för att sedan hitta en plats på Fed Square som såg bra ut. Där parkerade vi oss och fortsatte prata. Det hela slutade med att vi låg på Fed Square och bara njöt av solen som nu hade kommit fram.

När hon var tvungen att åka hem passade jag på att gå och leta efter bikini. Hittade två hela för $30 (200 kr)  så jag är ganska nöjd. Blev dock så deprimerad av att testa bikinis (skyller helt klart på ljuset i provrummet) så jag gick godis och bröd som jag kunde tröstäta. Jag menar, vem kan motstå en kycklingmunk? Tröstshoppade även lite skor. Eller flip flops i alla fall, två par för $10 (65 kr) så det gör inte så mycket att de inte är så vackra eller kommer hålla så länge.

Kom hem och njöt av kycklingmunken som visade sig vara helt okej. Som en munk fylld med kycklingfyllning helt enkelt. Efter middagen blev det att kura upp sig i soffan med datorn och leta resor under jul & nyår. Åhh vad taggad jag är just nu! Älskar verkligen att leta resor och planera vad kan man göra. Har fortfarande några problem att lösa innan jag är där. Men det ska väl gå det med!

 Den soliga dagen resulterade i att Rudolf med röda mulen än en gång gjorde entré. Det var inte lika illa som förra gången men ändå. Jag kommer se ut som en inverterad tvättbjörn innan sommaren är över...

Dag 89

Promenad även denna morgonen, dock låg jag någon minut efter min vanliga utgångstid så jag missade att bli omkörd av cyklisterna. Gick i alla fall förbi dem som vanligt när de satt på kaféet och drack kaffe. Mötte också samma man med tidningen i exakt samma krök som jag mötte igår. Han hälsade i glatt och igenkännande.

Lunchen för lillemannen blev någonting utöver det vanliga. Han börjar bli väldigt gnällig med maten för att få det han vill ha så som yoghurt, ost och bröd. Orkade inte med hans gnäll så det tog honom närmre två timmar att äta upp en liten hamburgare. Kände mig så fruktansvärt hemsk mot honom men förhoppningsvis så äter han maten i fortsättningen.

Han var väl inte på sitt bästa humör under resten av dagen men det gick ganska snabbt ändå. Tröstade mig själv efter en jobbig dag med glass och ännu mera glass. Älskade maxibons!

Den omtalade hamburgaren...

Dag 88

Vaknade av att mobilskrället ringde vilket resulterade i att jag seriöst slängde av mig täcket. När jag låg där utan täcke upptäckte jag att det var väldigt kallt. Bra start på dagen. Kom i alla fall ut och gick promenaden som idag bjöd på en fin vy där solen gick upp och lyste så fint på Melbournes skyline som idag hade utökats med tre luftballonger. Gillar att ut och gå direkt på morgonen innan man har gjort något annat. Jag vaknar inte förrän efter 2,5-3 km och då är jag som längst bort på rundan och kan inte göra något annat än att gå hem.

Hade lite överbliven känguru till frukost, smaskens! Dagen rullade på och jag åt upp alla brödskalkar som fanns kvar i huset (japp, de var flera). Adam kom hem under lunchen för att hämta väskan han hade glömt och åt lite med lillemannen.

Eftermiddagen spenderades med att packa vagnen tre gånger (lillemannen packade upp den igen) för att gå ner till Williamstown och leka lite på lekplatsen där. När vi äntligen var nere började lillemannen med en tupplur så jag satt och tittade på vattnet och spelade angry birds. Pratade också lite med en kvinna som kom fram och pratade med mig. Det visade sig att hon hade haft en rumskompis från Sverige så vi pratade en del om Sverige och svenska traditioner.

Vi lekte av oss på lekplatsen och ägnade säkert 80% av tiden åt gungbrädan. Den var rolig den! Började på maten (marinerade kycklinglår med pärlgryn) och fortsatte på heltid när Adam kom hem och tog över lillemannen. Blev ganska nöjd med maten även fast den inte verkade gå hem överallt...

Dag 87

Så var det dags för tidsomställning för min del. Hade stängt av autouppdatering på min mobil och ställt fram klockan manuellt så jag skulle komma upp i rätt tid. Hjälpte det? Nej, jag kom upp en timme tidigare än vad jag borde på grund av mobilskrället som uppdaterade sig själv. Ingen sorg över det, jag åt frukosten jag hade gjort i ordning i väntan på tåget och åkte in till Southern Cross och satte mig och tog en kaffe. Lyckades hitta att Hungry Jacks (det som är Burger King överallt annars) både har fritt internet och värmelampor att sitta under. Jackpot!

Kom med tramen jag hade räknat med och lyckades hamna med roligaste chauffören någonsin. Han berättade om ställena vi körde förbi och drog skämt hela tiden. Jag vet nu att man kan hyra en brandbil om man vill det. Bra att veta. Han lyckades också kläcka ur sig kommentaren "don't buy a vacuum cleaner, hire a fire truck" vilket fick även den stenallvarliga mannen mitt emot att dra på läpparna.

Förmiddagen på caféet var väldigt lugn. Ägnade den med att höra Matts fruktansvärt roliga förklaring hur han försov sig, äta för många vårrullar och prata lite allmänt med Matt, Joshua och Linh. Det blev hektiskt i par timmar över lunchtid innan det blev lugnare igen. Det blev till och med så lugnt så vi kunde sitta ner och äta. En svampmacka som hade stått ute i köket ett par timmar delade vi på idag. Jag klagar inte, det var riktigt gott!

Eftermiddagen blev som sagt ganska lugn igen så mellan jobbandet blev det mer vårrullar, ännu mera kaffe (det blev mer och mer espresso för varje kopp) och en del prat med Linh. Lyckades nämna att jag kan spela piano, nästa gång jag kom ut i köket där Linhs mamma jobbar tror jag hon försökte förklara att jag skulle lära henne spela. Åhh så söt hon är!

Eftersom det är söndag och slut på veckan tyckte jag det var dags för en av de godaste sakerna som finns, sjögräschips! Såg för första gången kontrollanter på tramen, det var ovant att se! Kvällen gick ganska snabbt och så var det äntligen sovdags!

Dag 86

Vaknade med ett ryck, jag var verkligen stensäker på att jag hade försovit mig. Jag hörde nämligen att alla de andra var uppe och var redo att lämna huset. Det är inte något man förväntar sig innan åtta en lördagsmorgon. Mycket riktigt var de på väg ut men jag hade tack och lov inte försovit mig.

Fick i mig frukost, på med lite kläder och lite smink och så var jag redo att stressa lite till tåget. På lördagar har jag lärt mig att det är city loop vilket betyder att tåget stannar vid parliament. Där byter jag till tram för att komma vidare till caféet. Idag stannade tåget av någon anledning inte där utan fortsatte direkt till Flinders street. Jag vet inte varför och jag vet inte om jag har fått för mig fel om city loop men isåfall hade min app också fel. Det utbröt lite panik när jag insåg att jag inte skulle hinna i tid eftersom tramstoppet ligger en liten bit från Flinders. På något konstigt sätt lyckades jag ändå hinna med tramen jag hade tänkt och kom precis i tid.

Jag möttes av en kille i 25-årsåldern jag inte kände igen och hälsade även på Linh innan jag gick bak och satte på mig förklädet. Japp, här kör vi på underbart söta förkläden! Killen visade sig vara Joshua, en barista som gjorde sin första dag på caféet. Det visade sig också vara att han var en riktigt trevlig människa. Det var skönt att ha en till person som kunde med kaffemaskinen även fast det inte var lika stressigt som förra gången.

Dagen rullade på och min kompis i köket dök upp och hälsade så glatt. När det var ganska lugnt så fick vi dagens lagat för oss. Det var någon kyckling med ris som visade sig vara riktigt gott! Det såg nog ganska roligt ut där jag och Joshua stod med varsin gaffel och hängde över samma tallrik ute i köket. Det tog oss dock två timmar att bli klar med den tallriken. Lite vårrullar slank det också ner under dagen. Det är inte bra för figuren med en kvinna som gärna lagar mat åt oss.

Gillar verkligen detta jobbet. Det är ett roligt jobb i sig, roliga människor att jobba med, god mat och kaffe dagarna i ända. Fyra koppar kaffe, detta är inte bra för mitt kaffeberoende... Fick lära mig kassaapparaten så nu känner jag mig riktigt cool. Ända tills jag gjorde fel på första försöket, då var jag inte lika cool längre.

Missade tåget hem med en minut men att sitta i värmen gjorde mig ingenting. Tog en promenad när jag kom hem och hann även med att skypea lite med mamsen och pappsen. Pratade lite med Adam innan jag tillagade kvällens mat. Idag blev det wallabykorv med rödbetssallad. Japp, ni läste rätt, wallaby. Det är de där små söta kängururna som hoppar omkring och är så söta. De är också väldigt söta på tallriken. I form av en korv. Det var riktigt gott! Smaken är speciell, den är riktigt god! Avslutade middagen med alldeles för många mackor. Att sitta och äta bara bröd, det är riktigt gott det!

Kvällens sista aktivitet blev att förbereda frukosten till imorgon. Tack vare att city loopen inte går så verkar det vara andra tågtider vilket betyder att jag måste åka in lite tidigare än vanligt. Men frukost på tåget kan vara mysigt! Eller kanske frukosten i en park blir lite mysigare... Hur som helst så luktar det fejkad vanilj i hela huset. Mysigt...

Dag 85

Vaknade av en köldattack inatt så det var bara att klä på sig för att sedan bädda ner sig och somna om. Låg och drog mig ett litet tag när jag hade vaknat för andra gången. Precis när jag gick upp åkte resten iväg så jag kunde gå upp i tystnad. Hade gjort upp bästa planen för dagen men det sket sig redan i starten när jag inte orkade ut och gå.

Började på att baka kanelbullar såhär på kanelbullens dag innan jag hade börjat på min frukost. Det är så man börjar en bra dag! Medan de jäste första gången fick jag i mig lite frukost och lagom till att den var färdigäten var det dags att fixa med bullarna igen. Klenade på fyllningen och lät de jäsa igen. Passade på att dammsuga i jäsningspausen. Avslutade jäsningspausen med att äta upp de överblivna degbitarna, åhh vad gott det är! Bullarna åkte in i ugnen och plötsligt så luktade det kanelbullar i hela huset!

När jag kom hem på promenaden hann jag inte mer än att sätta nycklarna i låset förrän Christine ropade på mig. Fick berättat för mig att hon under de 50 minuterna jag hade varit borta ätit tre av kanelbullarna. Eller hon hade egentligen bara ätit två stycken. Den tredje hade gått sönder när hon skulle lägga över dem i lådan så då var hon ju tvungen att äta den med. Helt rätt tänkt!

Åt lite lunch, gjorde mig i ordning och åkte in till Melbourne. Köpte lite smink, nu ska jag bli en äkta covergirl! Letade runt efter en bikini, utan vidare resultat. Hittade i alla fall mitt älskade lip balm, mitt förra försvann mystiskt i Tasmanien.

När jag hade shoppat klart gjorde jag som många andra, satte mig på Federation Square och stekte. 25 grader varmt och stekande sol, inte helt fel det! Det är ganska kul att sitta och vänta på en människa som man inte har en aning om hur den ser ut. Man vet liksom inte vad man väntar på eller letar efter i folkmassan. Jag lyckades i alla fall hitta Simon, en tysk som bor hos Christines mammas kusins fru.

Vi strövade omkring bort till botaniska trädgården, gick omkring där innan vi parkerade oss på en bänk och tittade på ankor. Efter en omväg in till centrala Melbourne åt vi lite för att sedan gå tillbaka till Federation Square och titta på skymningen och på folk. Plötsligt så kom det ett gäng och började lägga ut brickor på marken och dra in folk som snabbt blev engagerade i det. Vi blev också indragna i det och det visade sig vara ännu en rolig sak som Melbourne bjöd på.

Brickorna var brickor med ord på så man kunde bilda egna meningar. Det var faktiskt riktigt kul att gå runt där och vända och leta bland brickorna för att hitta orden man letade efter. Vi skrev en fin (?) mening men roligast var ändå att titta på ett gäng som lyckades engagera hela torget efter letandet efter en bricka med ordet "from" på. För den som vill se fler bilder, ord och meningar därifrån, sök på #wordswithmelbourne så hittar du massor!

Det blev alldeles för kallt för bara linne så vi tog varsitt tåg, sa hejdå och åkte hem. När jag kom hem träfde jag Christines syster och pratade lite med dem innan jag gick och la mig. Har haft en riktigt rolig dag, precis som en bra dag ska vara!

Kanelbulledeg med dubbel  fyllning, som det ska vara!

Det bästa med kanelbullebak!

Federation Square

Ordletning och meningsbygge @ Federation Square

Dag 84

Det blev en kall morgonpromenad idag. Eller uppfriskande kanske man ska kalla den. Nej, den måste klassas som kall. Förmiddagen rullade på och plötsligt så blev det sovdags för lillemannen vilket betyder fritid för mig. Blev lite rastlös under den tiden så jag bakade ett bröd, förberedde en fylld köttfärslimpa, tvättade några maskiner tvätt och förberedde potatisen till ikväll.

Älskar hur konstigt och ombytligt vädret är här i Melbourne. Jag hängde ut lite tvätt i strålande solsken. Fem minuter senare fick jag springa ut och plocka ner den då det kom en kraftig regnskur. Vi lunchade lite tillsammans innan vi gick till parken och lekte av oss. Stenar, vatten och ett sandlådebesök, det är standard det.

Vi kom hem och lekte lite innan det blev mysdags. Har inte sett lillemannen så myssugen någon gång innan. Det blev inget långvarigt mys men ändå. Jag satt på golvet, han kom och satte sig i knät, satt i fem sekunder innan han var uppe och sprang igen. Detta upprepades dock otaligt många gånger så summan av det blev ju ett ganska långt mys.

Lagade klart maten när Christine och Adam kom hem. Det fick oväntat nog godkänt av båda vilket kändes skönt med tanke på att Christine hade varit rädd för köttfärslimpa innan. Måste säga att det var ganska gott, köttfärslimpa fylld med philadelphiaost och persilja.

Sorterade alla kläder innan jag tog tag i att bädda rent sängen. Fick lite ryck på sängen och tillhörande kuddar. Seriöst, vem gör nästan kvadratiska sängar och kuddar? Det är ett helsike att försöka få lakanet och örngotten på rätt håll. Men efter femton vändningar lyckades i alla fall sängen bli sovklar!

Dagens Elmo

Köttfärslimpa in progress

Nästan klar!