Dag 76

Vaknade med ett ryck när alarmet ringde med tanken ”Vad fanken? Varför ringer väckarklockan? Vad ska jag göra idag?” Det tog säkert ett par minuter innan jag fattade vad det var för dag och vad jag skulle göra. Tog tåget in till Southern Cross, bytte till buss som tog mig ut till flygplatsen. Jag hade kommit innanför säkerhetskontrollen med precis två timmar kvar till avgång. Lite lång tid men ändå.

Åt lite frukost som bestod av en två gammal baguette (det kändes i alla fall som den var så gammal med tanke på hur seg och torr den var). Jetstar som jag flög med hade sina gater nere i en bunker. Kanske inte i en bunker men nere i källaren i alla fall. Det kändes verkligen som de fick låna lite lagerutrymme av stora Qantas som annars är terminal 1.

Väl ombord fick jag mig en glad överraskning. Det visade sig vara att även fast jetstar är lågprisbolag har de de skönaste stolarna för inrikesflygning. Det var häftigt att se Melbourne från ovan när vi lyfte och flög iväg. Själva flygresa gick fruktansvärt snabbt eftersom jag somnade nästan direkt. Jag borde döpa om mig till Frida hon-som-alltid-somnar-på-flygplan Svensson. Vaknade som vanligt upp när förberedningen inför landning började. En perfekt sovstund. Hoppas jag inte snarkade för högt bara…

Under inflygningen flög vi över Tasmanien och det var häftigt att se hur landskapet hade ändrats sedan Melbourne, det var betydligt bergigare och grönare nu. Som grädde på moset kom den finaste regnbågen jag någonsin har sett. Den var så skarp, klar och perfekt bågformad. Välkomnades av två vovvar som nosade igenom väskorna, hade glömt att det var olika regler om att föra in mat mellan staterna.

Kom på rätt buss, eller snarare minibuss, som första passagerare men fick vänta in alla andra från min flight och flighten senare som var försenad. Kom in till rätt ställe i Hobart, hittade inte hostelet så jag vandrade omkring ett tag. Okej, det var väl snarare fem minuter men med tung väska och lågt blodsocker kändes det så. Hittade rätt (hur man nu kunde missa ett knallgrönt hus från början) och blev varmt välkomnad av en kille i 25-årsåldern som presenterade sig som Jimmy. Fick en genomgång om vart allting fanns och fick mina nycklar.

Gillar verkligen hotelet skarpt. Jag bor på ”The pickled frog” som är ett hostel som är riktigt coolt. Det är lite grunge, mörkt, murrigt och mysigt. Det är soffor överallt, spelhörna med massa spel, en bar, kök, tvättstuga, matbord, vardagsrum, biljardbord, TV och massa mer. Jag bor i rum nummer 4 med två asiater och en  tredje människa som jag inte har sett än.

Vandrade omkring i jakt efter lunch. Var så fruktansvärt sugen på pizza men lyckades inte hitta en enda pizzeria. Mitt låga blodsocker slog i botten. Slutade med att jag köpte crumpets, bröd och choklad istället. Nyttigt värre. Nå, jag var lite nyttig och köpte pepsi max istället för vanlig pepsi. 2 liter för $1,89 (12 kr), varför känns det som jag kommer leva på pepsi denna resan? Vandrade omkring lite mer innan jag gick tillbaka och åt till Grey’s anatomy.

Åhh vad jag älskar detta att bara vara själv ibland, gå runt och göra vad jag vill. Visst, jag är hemma själv väldigt mycket med bara lillemannen som sällskap men det är inte samma sak. Jag kan inte gå och sätta mig på stan, ta en kaffe och bara titta på folk. Det funkar inte med en liten man på snart 1,5 år som springer omkring och gör allt han inte får göra.

Tänkte gå ut och titta på vad dagens lösenord till WiFi var men det hela höll på att sluta i en olycka. Jag höll på att bryta benet. Okej inte riktigt så illa men nästan. Jag höll på att snubbla på en hund som var stor som två jämthundar som nyss hade ätit upp tre siberian huskey. Han var enorm. Att han hette Baloo kanske gav en föraning om att han skulle vara stor.

Överlevde chocken, fick koden till internet och kröp ner i en soffa och bevittnade en biljardmatch mellan en kanadensare, fransman, amerikanare och australiensare. Kan rapportera att kanadensaren och fransmannen vann en match och amerikanaren och australiensaren vann en.

Avslutade dagen men ännu lite mera choklad och ännu mera Grey’s anatomy. Det kanske inte låter som något man ska göra när man är iväg men jo, det är det jag vill göra. Det är avkoppling för mig.

Själva Hobart påminner när man åker in från flygplatsen om Narvik, det ligger liksom på kanten på berget. I själva staden, jag vet inte riktigt vad det påminner om. Det är lite Melbournekänsla fast ändå inte. Kanske en Australienkänsla. Jag vet inte.

Dag 75

Hann slänga in en maskin tvätt innan det var dags för lillemannen att sova. Gilmore girls tog slut igår så det var börja att börja på nästa. Det blev till att titta igenom Grey's anatomy, igen. Valde mellan det och Vänner, kan mycket väl bli så att jag tittar på de båda samtidigt. Tvätten blev torr snabbt med tanke på att det var 25 grader varmt ute.

Dagen gick i lugnt mak och plötsligt så var den slut. Eller ja, jag packade med vilket var ett äventyr i sig. Att få ner saker för att klara sig i fem dagar i ett handbagage är inte min starka sida. Speciellt inte med en stor kamera i packningen. Men allt kom i alla fall ner och får se hur mycket jag har glömt. Skypeade ett tag med mamsen innan det var dags att sova.

Dag 74

Och så var det födelsedagsdags (det var ett väldigt roligt ord) igen. Fick ett stort "Happy Birthday" av Adam när jag kom ut ur badrummet. Jobbade på som vanligt och firade med lite chokladtårta och extra mycket bröd till frukost.

Gick ner till Williamstown för att spendera lite tid på stranden. Tror det var bland de första gångerna lillemannen var på stranden och hans min när jag satte ner honom barfota i sanden kommer jag aldrig glömma. Herregud vad jag skrattade åt den. Tiden gick snabbt och det var dags att traska hemåt igen.

Det blev en lugn eftermiddag och kvällen kom och jag slutade jobba. Middagen bestod av kyckling och innan den var slut fick jag min födelsedagspresent. Ska få åka och komma nära och klappa afrikanska vildkatter på Werribee zoo. Ska bli riktigt kul, ser verkligen fram emot det!

I brevlådan låg det idag två kort, ett från mamsen & pappsen och ett från mormor & morfar. Tack så mycket för dem och bra tajming att skicka dem så de lyckas komma fram till andra sidan jordklotet på rätt dag. Imponerande!

Dag 73

Idag var det dags för provjobbningen. Trodde jag skulle vara riktigt nervös men istället var jag bara seg. Åkte in vid halv nio-tiden och det var kul att se hur trötta alla var. Inte en enda på hela tåget sa någonting. Eller ja, de två fem-åriga killarna på andra sidan gången höll låda. Mitt emot killarna satt en man i 25-årsåldern och läste en tjock bok på kanske 500 sidor. En av de små killarna säger förvånat "Wooow, it's a chapter book. It takes more than one hour to read...".

In till rätt ställe kom jag och blev mött av en kille i 25-årsåldern som visade mig rätt till Linh. Hade beslutsångest när jag skulle välja förkläde, alla var ju så söta! Fick mig en snabbgenomgång av Mark (tror han som mötte mig det hette så) av vad som skulle göras. Den fylldes i av Linh som kom med lite tips och förklarade lite om det. Blev även presenterad för Linh's mamma som var kocken (eller en av dem). Hon var en typisk asiatisk kvinna. Liten, söt men fruktansvärt bestämd. Fick mig en kurs i hur man skivar avokado på bästa sätt (med andra ord på det sättet hon ville ha det).

Var väldigt orolig för att pochera ägg men tack och lov så slapp jag det då jag inte var i köket. Runt lunchtid kom det väldigt mycket folk och plötsligt så var det även väldigt mycket folk i köket. Jag tror det var mestadels släkt till Linh då hon senare nämnde att det var ett familjeföretag.

Under fyra timmar var det princip bara för mig att springa ut med kaffe & mat, hämta in disk, torka bord, ta beställningar, diska, fylla vattenflaskor och springa ut med ännu mera kaffe. Det var lika spännande varenda gång att gå ut med kaffet då Linh som gjorde kaffet fyllde kopparna så mycket så ytspänningen nästan brast. Sen att nästan alla kunder satt ute och det var ojämn stengång och låga träd gjorde inte saken bättre. Är ganska stolt att jag bara tappade en kopp med kaffe. Jag menar på så många koppar jag sprang med är det inte särskilt högt procenttal. Nåja, lyckades ta sönder en kopp i disken med.

Även fast det var riktigt stressigt var det riktigt kul. Folk som åt där var riktigt trevliga och många hade uppenbarligen gissningstävling om vad jag kom från. Norge, Sydtyskland och Danmark gissade ett bord på medan nästa träffade rätt på Sverige med en gång. Så mitt i stressandet blev det även lite kallprat med gästerna.

Skönast under dagen var ändå en av kockarna. Även han var asiat (vietnames för att vara exakt) och första gången vi träffade på varandra frågade han om mitt namn. Varenda gång han hade gjort klart maten och ringde i klockan (kände mig som en femåring som kom när matklockan ringde) så förklarade han vad det var för mat och vart den skulle. Det söta var att han hela tiden började med "Okay Frida", "Good Frida" eller någonting som innehöll mitt namn. Han var så söt!

Det var inte förrän vid tvåtiden som jag och Linh hade lite tid att prata lite med varandra. Fick reda lite på stället och hur hon hade tänkt sig. Pratade även lite med Mark som visade sig vara en riktigt trevlig fransman i 25-årsåldern. Det är kul för ingen av oss som jobbar där har engelska som modersmål.

Själva caféet heter Weasels Garden Cafe och ligger lite bakom. Porslinet består av udda koppar och fat i alla möjliga storlekar, färger och mönster. Inomhus är det trä lite överallt och ute är det en trädgård fylld med stengångar, träd och träbord mellan och under träden. Hade det inte varit så långt borta hade jag gått dit varenda dag. Älskar verkligen det! Förutom den mysiga stämningen är maten god (i alla fall de stekta/fritera ridpapperrullarna jag testade. Kaffet var också riktigt gott, även när det var kallt. Kaffet tog väl mig en 20 minuter att få i mig och rullen ungefär lika lång tid. Var lite mycket annat att göra... Crossianten jag fick med mig hem var riktigt smaskig med!

Jag behövde inte stanna tills de stängde utan lite efter två fick jag mina pengar för dagen som jag inte hade förväntat mig då det bara var provdag och en crossiant. Missade tramen med en minut så det var bara att snällt att stå och vänta på nästa. Var fortfarande ordentligt varm efter timmarna av att springa omkring i solsken och 25 grader ute, 25 grader inne och närmre 30 grader i köket. Ironiskt nog hade mamman dunjacka på sig hela dagen i köket...

Det blev inte något svalare på tramen då den var packad med folk. Missade även tåget med en minut. Hatar att resa på söndagar, sakerna går så sällan då... Hem kom jag i alla fall och fick i mig mycket mat innan jag han ligga och däsa i en halvtimme eller så. Då kom gästerna för kvällen, Adams mamma och Christines mamma.

Kvällen bjöd på trerätters middag (premiär för Thermomixen). Förrätt med lite kex och hummus, varmrätt pasta med chorizo och till efterrätt en chokladtårta. Allt detta gick under italienskt tema. Kvällen var riktigt trevlig och det var lagom stort och avslappnat. Fick en sjal och ett fint kort av Adams mamma och ett Body shop-paket av Christines mamma, precis vad jag behövde! Fick även en femstämmig "Happy Birthday"-sång. Bäst var ändå när de skulle försöka sjunga den på svenska. Herregud vad jag skrattade.

Avslutade partajet i bra tid, lagom så jag hann gå och lägga mig i vettig tid. Älskar att det inte är en familj som är uppe till midnatt utan en som lägger sig tidigare än mig.

Lånade lite bilder från nätet på Weasels Garden Cafe. Finns ännu fler här.

Dag 72

Pocherade ägg även idag fast idag fuskade jag och la ägget i plastfolie innan jag la ner det i vattnet. Denna gången blev det i alla fall lite mindre fult. Tog en promenad efter frukosten innan vi packade in oss i tåget. Det var dags för att åka in till Melbourne och "Melbourne Royal Show". Det var som Kiviks marknad blandat med en bondgård blandat med lite allt möjligt. Klappade alla möjliga djur. Okej då, getter, får, kor och åsnor var de mest klappade. Coolast var ändå att klappa en krokodil, japp en äkta krokodil! Priset som sötast får ändå åsnefölet som var så fluffig och söt. Det var ett äkta "It's so fluffy I'm gonna die!"-moment (för alla er som har sett Despicable Me).

Vi lyckades få i oss mat, gå runt lite till och gå runt och testa all mat Woolworths bjöd på. Såg en man med lite indiskt utseende. Fick känslan av att jag kände honom och hade sett honom innan. Kunde inte koppla var förrän polletten äntligen trillade ner, det var ju han från Big Brother! Viskade det till Christine som blev väldigt exalterad och ännu mer exalterad när hon fick syn på honom. Dröjde ända tills jag kom hem som jag kom på namnet på honom, Rohan var det.

Det verkade vara en stor grej med Showbags (typ massa saker som gick under ett tema som man kunde köpa i en påse). Bäst tyckte jag ändå om alla djur. Har sett kossor, getter och får till guds förbannelse. Men ändå, de är coola djur! Hundarna var fina de med, lyckades prata med Australiens bästa schäfer (han hade massa fina utmärkelser).

Såg de mest magnifika kakorna. Det var enormt fina bröllopstårta, coola tårtor och häftiga figurer i tårtor. Monsterns Inc var en tårta, Alice i underlandet (Tim Burtons version) var en riktigt cool men bäst var ändå skeppet som är på bilden nedan. Seriöst, det är en tårta. 

Efter att ha hälsat på deltagarna från Masterchef Australia gick vi in där de spelar in det. Det var häftigt och se platsen, det skafferiet skulle man haft hemma...

Vi tittade även på woodchop som i princip var vem som kunde med en yxa hugga sig igenom en stubbe. Det låter inte jätteskoj men faktiskt så var det kul. Det var fascinerande att se hur snabbt de kunde hugga. Efter en seg matdemonstration packade vi än en gång in oss i tåget och åkte hemåt.

Med en dag med 20-25 grader, sol och nästan ingen vind kunde det inte bli en dålig dag. Med massa djur går det inte att misslyckas. Är massa saker jag har glömt att berätta om, kan hända att det kommer ett inlägg till om det.

Ja, det är en tårta.

Tro det eller ej, detta är också en tårta.

Ingen tårta, men magnifikt arbete i trä.

Graffiti-ko

Dammsugning av kossor

Woodchop

Dag 71

Älskar att vakna, gå upp och äta frukost och sedan gå och bädda ner min igen. Testade det där med pocherade ägg, visste inte om jag skulle skratta eller gråta när jag fiskade upp resultatet. Såg ut som någon hade ätit ägget och sedan spytt upp det. Förlåt för liknelsen men det såg hemskt ut.

Tog mig en promenad innan det var dags att duscha av sig, byta lite kläder och gå till stationen för att träffa au pairen som kom till Spotswood för ett par veckor sedan. Vi hittade varandra med en gång och tog tåget till Yarraville. Janina (ännu en tysk au pair) visade ett café hon hade varit på för ett par dagar sedan. Beställde en rödbetssallad med getost och valnötter. Helt sjukt gott! Tiden gick väldigt snabbt och Janina visade sig vara en riktigt härlig en. Det var riktigt enkelt att prata och vara med henne. På flera sätt var vi lika vilket kändes skönt att hitta någon som jag.

Vi köpte med oss en varsin cupcake efter att ha fastnat pratandes med en av damerna på "a bunch of cakes". Idag blev det cupcake med cookie dough och en chokladmousse. Helt stört god!

Det var inte mycket kvar av den dagen så vi åt lite middag innan det blev kvällsdags och sovdags.

Dag 70

Eftersom jag var ledig lyxade jag till det med dubbel portion havregrynsgröt. Lyckades efter flera timmars kämpande komma i ordning. Det tog en väldig tid...  Tog tåget in och steg av på Southern Cross. Vandrade runt i en cirkel innan jag hittade rätt tramstopp. Missade den tramen jag hade tänkt att ta men det gjorde ingenting då jag endast behövde vänta mindre än minuten på nästa.

Hoppade av på rätt ställe och lyckades hitta rätt på en gång. Målet var caféet jag har fått nys om att de behövde folk som jobbar på helger. Det var ett helt underbart mysigt café och de som jobbade där var lika mysiga de. Pratade lite med dem och vi kom överens att jag ska komma tillbaka på söndag för att provjobba. Fick frågan om jag kan göra pocherade ägg. Har endast testat göra det par gånger och har misslyckats lika många gånger. Kan säga att det blir hårdträning nu...

Området caféet ligger i är ett asiatiskt område. Det finns endast asiatiska affärer, asiatiska restauranger och  asiatiska människor. Älskar det! Kände mig dock lite som svarta fåret som gick omkring där två huvuden längre än alla andra. Vandrade omkring i lite asiatiska affärer och kom ut med en påse sjögräschips. Älskar verkligen det! För er som inte har testat det, gör det!

Fick en trevlig huvudvärk så rummet blev mörklagt och jag bäddade ner mig framför datorn med massa mat. Han se ikapp Doobidoo, Moraeus med mera och Intresseklubben. Det är en effektiv eftermiddag det! Jublade lite när jag upptäckte att New girl har börjat. Det betyder två saker; att serie-hösten nu börjar och att det blir mindre Gilmore girls. Att det blir mindre Gilmore girls gör ingenting, det är ändå snart slut...

Pasta till middag och jag bäddade ner mig än en gång. Orkade inte göra något annat. Är lite inne i den fasen nu, är helt slut i kroppen. Eller så har jag helt enkelt för skön säng...

Dag 69

Hade de segaste benen på länge. När jag kollade tiden när jag kom hem visade det sig att jag ändå hade gått i bra tempo. Gosade ner mig i soffan med frukosten framför datorn. Ännu något avsnitt av Gilmore girls avverkades, bara 1,5 säsong kvar! Letade lite jobb med, vill verkligen ha ett jobb till. Kan erkänna att det är ganska drygt att vara ledig fyra dagar i veckan. Ser inte fram emot att vara arbetslös...

Dagen rullade på och dagens höjdpunkt var helt klart att måla med fingerfärg. Jag spårade som vanligt men denna gången var lillemannen också med mig. Han gillade verkligen det vilket gjorde mig glad med tanke på att vi kan leka med fingerfärg igen.

Mitt i målandet fick vi besök av Adams pappa. Kul att möta honom med målartröja och ena handen täckt i fingerfärg. Han stannade i alla fall kvar och det dröjde väl en halvtimme innan Adam kom hem. Ägnade kvällen åt att göra ingenting. Big Brother såklart, men ingenting annat.

Har för en gångs skulle planer för morgondagen. Åker in och förbi Melbourne imorgon. Hittade ett jobb i förmiddags som jag skickade ett mejl om. Fick svar ganska snabbt och ska åka dit imorgon och träffa dem. Är riktigt taggad (och riktigt nervös).

Dag 68

Var sista play group idag men det pratades om att fortsätta träffas men inte på det stället. Lunchen för lillemannen blev äggfyllda skinkor med en macka. Inte jättematigt men det får väl duga som lunch. Det luktade gott i alla fall.

Eftermiddagen gick och vi traskade bort till Coles. Började få kläm på det där med att handla med korg och barnvagn. Problemet denna gång var att jag hade handlelistan i mobilen så barnvagn, välfylld korg och mobil var inte det lättaste att hantera. Men jag klarade av det och kom hem med nästan alla saker jag skulle ha.

Slängde ihop lite middag. Rotfrukter i ugn, lammfärsbiffar med fetaost och citron- & honungsyoghurt blev det idag. Jag blev nöjd med det och yoghurten gillades av Christine i alla fall.

Trodde jag skulle hugga av mina handleder idag. Okej inte riktigt så farligt men ändå, de är inte trevliga för tillfället.

Mjölksmak på chokladen, borde inte det bli mjölkchoklad?

Dag 67

Vaknade innan klockan och då är klockan ändå ställd på 06.30.Var väl inte överlycklig över detta men med tanke på att jag gick ut på promenad tidigare än vanligt, vilket ledde att jag kom hem tidigare än vanligt vilket betydde att jag kunde duscha lite längre än vanligt. Det var ju något positivt i alla fall.

Var väl inte lika glad när jag upptäckte att handlederna jag har hade ont i förra vecka men som inte kändes något av i helgen gjorde om igen. Kan rapportera att man använder handlederna mer än vad man tror...

Hade rent ut sagt en pissig dag. Lillemannen gjorde allt han vet han inte får göra; kasta kritorna i golvet, äta dem, nypas, rivas, bitas, slänga leksakerna i golvet och slå i dörrarna. Detta pågick inte under bara en timme eller så, det pågick verkligen hela dagen. Kan ju säga att jag inte var särskilt glad.

Enda ljuspunkten på dagen var väl kaffet. Gick till Mies och köpte oss en kaffe och en babychino. Deras babychino är helt klart den bästa och kaffet. Mmm det var i klass med Beavers tail social club. Inte riktigt så bra, men nästan. Började först fundera på om jag hade beställt en short black (espresso) istället för long black (vanligt svart kaffe) då jag fick in en espresso-shot och en lite mjölkkanna. Det visade sig inte vara en mjölkkanna utan en kanna med hett vatten. Älskar att jag fick spä ut kaffet så mycket som jag själv ville. Än en gång, sjukt gott kaffe!

Efter jobbet fastnade jag sittandes på golvet på mitt rum. Fastnade i att redigera en bild och kände inte riktigt av att rumpan domnade bort. Måste lära mig att en timme på golvet inte är bra... Det blev en riktigt god stek till middag. Avslutade kvällen med att titta på när Christine diskade samtidigt som vi diskuterade skillnaderna i skolsystemen.

Idag var det ingen vanlig dag, det är mamsens födelsedag! Det är idag hon firar att hon fyller 22+ år. Önskar att jag var hemma så jag kunde baka en enormt stor och smaskig tårta men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge! Tårtan kommer, med ränta med kanske!

Nej, vi är normala................