Älskar att få ett samtal vid tjugo i sex; "du, jag kommer och hämtar dig vid tio över sex". Visst, en halvtimme kanske låter som att man ska hinna då men ta då i beräkning att jag är fruktansvärt seg, jag satt i joggingbyxor, osminkad, hungrig mm. Men i tid hann jag och med fem minuters marginal också! Det som jag skulle göra var inte och bowla som man kan tro med tanke på att det var måndag, nej jag skulle iväg och spela. Denna gången var det ännu roligare att spela, inte för att jag kunde fler låtar nej det var bara roligare. Kunde nog faktiskt en låt sådär så iförsig var det ju framsteg... Men vad gör det? Det är ju så fruktansvärt roligt att spela låtar jag aldrig hade fått spela annars. Aldrig hade jag fått spela sorgsna finska visor om fiskmåsar och vildrosor. Aldrig hade jag inte heller fått spelar humppa så stråken yr!
Men alla, ni kan vara lugna. Jag bowlade även idag. Fint folk kommer sent heter det och sent kom jag, eller bara någon minut sent... Har nog aldrig spelat så dålig bowling i hela mitt liv. Vartenda kast drog och höger och när det väl kom något sällsynt kast som gick åt vänster eller rent av i mitten så stod karl-alfred kvar. Denna förbannade karl-alfred! Han ville inte ge sig heller så varje gång jag fick ner honom så var jag glad men såklart skulle han stå kvar sista kastet med...
Kan inte längta nog tills onsdag då jag får spela igen. Har bara spelat nu i en vecka men det håller på att bli veckans höjdpunkt! Vet inte hur jag ska klara mig när jag är hemma i två veckor. Nej, det där tåls att funderas på...
 |
| Jag längtar tillbaka till detta fruktansvärt mycket! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar