Frida Svensson : All I want to do when I wake up in the morning is see your eyes.

Så var det dags för årets semester för min del. Vart bar det av då? Mallorca? Sydafrika? Nya Zeeland? Nej, det blev faktiskt denna exotiska plats Kalmar. Det ni, det är fint det. Åkte i torsdags där huvudmålet var att vara med på Turf Championship Kalmar 2014 på lördagen. Men det är väl inte det första jag tänkte berätta om.

Det roliga började redan när jag kom till Kalmar. Blev mött av Linus på stationen där min tjockisväska fick lift hem på cykeln. Hur kommer det sig att jag efter tre års åkande fram och tillbaka till Kiruna fortfarande inte kan packa? Bedrövligt. Men det är en annan historia.

Vi hann i alla fall in och lämna sakerna innan Mattias hämtade upp oss. Då bar det ut mot flygplatsen för en liten flygtur. Hade inte varit med och planerat det utan på vägen till Kalmar så fick jag reda på att vi skulle upp. Det var inte vilket flygplan som helst som stod och väntade på oss utan ett litet fyrsitsigt propellerplan från 1981. Behöver jag ens säga att jag var som ett barn på julafton?

Åh hela flygturen var så härlig. Både att få flyga och få uppleva känslan. Ja ni märker kanske att jag inte finner ord. Så härligt. Så tack Mattias för en fin flygtur och tack så mycket Linus för finfint sällskap och världens bästa födelsedagspresent! Kvällen bjöd även den på finfint sällskap, fina vyer och ännu bättre sällskap.

Efter en mellandag så var det eventdags. Huvudmålet med resan. Som två snorungar gav vi oss in till Fredriksskans IP för att vara riktiga nördar. Eller nördar och nördar, det är ju en så rolig grej. Så kom igen, ut och turfa med er! Nåja, vi möttes i alla fall av en turfgubbe (se filmen så förstår ni) och fick våra fina namnskyltar. Även fast jag inte är Kalmarturfare så kände jag igen flera namn och det var kul att få ett ansikte till namnet.

På något sätt lyckades jag bli övertygad av Nick att vara med i en runda strutturf. Ni vet strutfotboll? Bra. Byt istället ut fotbollen mot en mobil och zoner på ett mindre område. Inte så lätt som det ser ut men riktigt kul!

När själva starten gick var det som fascinerade mig mest hur många turfare det var ute på en och samma gång. Kalmar var ju smockat! Grymt häftigt att se! Själva tävlingen gick ju inte så bra för min del rent placeringsmässigt men kul hade jag i alla fall även om mina fötter och knän började klaga efter 2,5 timmes konstant gång i okej tempo. Så till alla er som anordnade eventet, ett stort tack för ett riktigt bra event! Stort tack!

Så vad hände mer? Fick in en fin rutin att efter en lunch ute på stan hämta cykeln så jag kunde ge mig ut och turfa. Lyckades ta de allra flesta unika zonerna som låg ändå hyfsat centralt i Kalmar. Tittar ni på bilden som kommer sedan så är alla vita zoner de jag har tagit. Rent turfmässigt så blev det flera medaljer och många unika zoner. Woho!

Det hanns även med lite mer än bara turfande. Vi var uppe på Skälby gård och tittade på djur. Helt klart bästa var getterna. Mina nya kompisar. Hittade två polare som gärna satt och tuggade på mig (och allra helst min jacka) ett bra tag. Sötnosar!

Som vanligt när jag är i närheten så blev det en hel del mat. För en gångs skull så blev det god mat. Så nej, jag var inte kocken. Under dagarna blev det en härlig blandning av grekiskt, indiskt, sushi, mexikanskt, svenskt och världens godaste räkpaj på ett mysigt ekologiskt café. Ja förresten, icke att förglömma blodpuddingen som nästan toppar listan! Bra kockat där Linus!

Det blev inte så långt inlägg som tänkt. Har utelämnat så mycket. Men skulle jag skriva allt skulle ingen orka läsa varken allt eller hälften (undra om ens någon kommer läsa detta?). Så jag tänker avsluta detta med ett enormt stort tack till Linus som orkade ha mig på besök och skämma bort mig. En vecka av konstant glädje och lycka. Det säger man inte nej till. Fler sådana veckor tack!

En liten parentes bara. De bra bilderna som ni ser, de har Linus tagit. De där halvdana och urdåliga, de står jag för. Filmerna är det Nick som har knåpat ihop. Stor applåd!