Vår längtan den skall bära oss över de svåraste haven i land.

Ibland behöver man bara få vara. Idag var precis en sådan dag. Inte en bok har idag öppnats för att pluggas i. Istället har tiden bara gått och jag har inte gjort någonting. Eller nästan i alla fall. Har varit ute och gått 1,5 mil och ätit en massa mat. Det är väl det enda men ändå har tiden gått fruktansvärt snabbt.

Nå, jag har väl gjort en sak till som har tagit ganska mycket tid. Jag packade upp nyckelharpan och nästa gång jag tittade på klockan hade det gått 1,5 timme. När jag väl börjar spela glömmer jag allting. Jag glömmer hur jag mår, vad jag känner, vad klockan är och var jag är någonstans. Jag fylls istället av en känsla som får mig att må så bra, så fruktansvärt bra.

I was born with music inside me.
Music is one of my parts.
Like my ribs, my kidneys, my liver, my heart.
Like my blood.
It was a force already within me when I arrived on the scene.
It is a necessity for me - like food or water.