Efter för många nutellamackor och en jordnötssmörmacka med banan (dör lite så gott det är) kom vi iväg. Nu bar det av till Eumunda market som inte låg så långt från där vi bodde. Det var roligt och gå runt och kollade på alla saker. Det var väl i princip som en vanlig marknad utan allt skit som är på vanliga marknader. Vi fastnade länge i ett stånd där hon hade chakra-halsband. Det var coolt och höra om vad alla färger betydde och hur de fungerade. Alla hade däremot sett fram emot slinkies, friterad potatis på pinne. Det var väl okej, inte mer än så.
Vi åkte vidare till ett annat resort där några vänner till Christine befann sig. Där kände jag mig mer överflödig än vanligt då jag kände typ ingen. Fick dock höra den mest romantiska och fina historien om hur Caroline och Gilchris möttes. Vi fick med oss Christines yngsta syster och hennes man med oss hem när jag, Emily, Karen, lillemannen och Christine åkte hem tidigare än de övriga.
Vi var påväg till poolen när jag skulle ta mina badkläder i tvättstugan och fick mig en överraskning. På fönstret, sådär en decimeter från mina badkläder satt en enorm spindel. Han var inte bara stor rent benmässig, han var även tjock. Det slutade med att någon fångade in spindeln i en burk och jag fick den stora äran att gå och släppa ut honom i skogen. Christine stod på altanen och ropade på mig att gå längre så han inte skulle springa tillbaka in i huset. Anledningen till att hon själv inte gjorde det var att hon befarade att spindeln skulle hoppa ur lådan och äta upp henne. Hursomhelst så överlevde jag denna naturupplevelse.
Vi gav oss än en gång mot poolen och vi fastnade som vanligt i bubbelpoolen. Det är ganska fint med en riktigt varm pool, solen som steker i ansiktet, kakaduor som flyger över huvudet (och är allmänt jobbiga), kängurur som hoppar utanför poolen och en kall öl. Efter att ha gissat vilka nationaliteter alla hade gav vi till slut upp och frågade dem. Tyckte vi att de var ett konstigt gäng måste de tyckt vi var ett väldigt konstigt gäng.
De fick nog aldrig någon koll på vems barn som var vem eller vem som var tillsammans med vem för barnen skickades omkring hela tiden. Jag hittade en ny kompis i Cooper (9-åringen) som var alldeles för smart och söt för sitt eget bästa. Ni kan ju bara tänka er själva en 9-åring med sådan där underbar ljus chokladfärgad hy, stora mörkbruna ögon och mörkbrunt krulligt hår. Så söt!
När vi kom hem stod jag och beundrade utsikten från duschen. Det var bara skog och ännu mera skog ända tills jag upptäckte att jag kunde se ett hus därifrån. Oj då. Men det var faktiskt oväntat trevligt med fönster ut från duschen. Bättre än spegeln på andra sidan...
Under middagslagningen som Christine stod för fick jag andas ett antal gånger. Hon lyckades byta mellan att passa William och laga mat tjugo gånger under den tiden maten lagades. Hon krävde nämligen ständig uppassningen efter att han hade trillat ner från ett trappsteg och fått en fin bula i pannan. Nåja, jag klarade av det utan några större utbrott.
Vi fick i oss mat och diskussionerna blev mer och mer högljudda. Emily och Karen gick över till festen som utbytesstudenterna hade i huset tvärs över vägen (de hade bjudit in oss som kompensation från att vi hade klagat att de hade varit högljudda kvällen innan). Jag stanande dock kvar och tittade på när de spelade spel samtidigt som jag tog hand om disken. Att spela ordspel på engelska mot de som har engelska som sitt modersmål, det är inte min grej det.
Spelandet slutade dock efter diverse agressionsutbrott och vi gick alla och la oss. Det var ju sent, det var efter tio. Karen kom hem och tog med sig två påsar chips in på rummet där hon, Emily och jag sov. Det visade sig att hon hade tagit med en påse till mig vilket vad det hon han säga innan hon somnade. Så det blev lite (alldeles för mycket) chips till lite Grey's innan jag somnade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar