In till rätt ställe kom jag och blev mött av en kille i 25-årsåldern som visade mig rätt till Linh. Hade beslutsångest när jag skulle välja förkläde, alla var ju så söta! Fick mig en snabbgenomgång av Mark (tror han som mötte mig det hette så) av vad som skulle göras. Den fylldes i av Linh som kom med lite tips och förklarade lite om det. Blev även presenterad för Linh's mamma som var kocken (eller en av dem). Hon var en typisk asiatisk kvinna. Liten, söt men fruktansvärt bestämd. Fick mig en kurs i hur man skivar avokado på bästa sätt (med andra ord på det sättet hon ville ha det).
Var väldigt orolig för att pochera ägg men tack och lov så slapp jag det då jag inte var i köket. Runt lunchtid kom det väldigt mycket folk och plötsligt så var det även väldigt mycket folk i köket. Jag tror det var mestadels släkt till Linh då hon senare nämnde att det var ett familjeföretag.
Under fyra timmar var det princip bara för mig att springa ut med kaffe & mat, hämta in disk, torka bord, ta beställningar, diska, fylla vattenflaskor och springa ut med ännu mera kaffe. Det var lika spännande varenda gång att gå ut med kaffet då Linh som gjorde kaffet fyllde kopparna så mycket så ytspänningen nästan brast. Sen att nästan alla kunder satt ute och det var ojämn stengång och låga träd gjorde inte saken bättre. Är ganska stolt att jag bara tappade en kopp med kaffe. Jag menar på så många koppar jag sprang med är det inte särskilt högt procenttal. Nåja, lyckades ta sönder en kopp i disken med.
Även fast det var riktigt stressigt var det riktigt kul. Folk som åt där var riktigt trevliga och många hade uppenbarligen gissningstävling om vad jag kom från. Norge, Sydtyskland och Danmark gissade ett bord på medan nästa träffade rätt på Sverige med en gång. Så mitt i stressandet blev det även lite kallprat med gästerna.
Skönast under dagen var ändå en av kockarna. Även han var asiat (vietnames för att vara exakt) och första gången vi träffade på varandra frågade han om mitt namn. Varenda gång han hade gjort klart maten och ringde i klockan (kände mig som en femåring som kom när matklockan ringde) så förklarade han vad det var för mat och vart den skulle. Det söta var att han hela tiden började med "Okay Frida", "Good Frida" eller någonting som innehöll mitt namn. Han var så söt!
Det var inte förrän vid tvåtiden som jag och Linh hade lite tid att prata lite med varandra. Fick reda lite på stället och hur hon hade tänkt sig. Pratade även lite med Mark som visade sig vara en riktigt trevlig fransman i 25-årsåldern. Det är kul för ingen av oss som jobbar där har engelska som modersmål.
Själva caféet heter Weasels Garden Cafe och ligger lite bakom. Porslinet består av udda koppar och fat i alla möjliga storlekar, färger och mönster. Inomhus är det trä lite överallt och ute är det en trädgård fylld med stengångar, träd och träbord mellan och under träden. Hade det inte varit så långt borta hade jag gått dit varenda dag. Älskar verkligen det! Förutom den mysiga stämningen är maten god (i alla fall de stekta/fritera ridpapperrullarna jag testade. Kaffet var också riktigt gott, även när det var kallt. Kaffet tog väl mig en 20 minuter att få i mig och rullen ungefär lika lång tid. Var lite mycket annat att göra... Crossianten jag fick med mig hem var riktigt smaskig med!
Jag behövde inte stanna tills de stängde utan lite efter två fick jag mina pengar för dagen som jag inte hade förväntat mig då det bara var provdag och en crossiant. Missade tramen med en minut så det var bara att snällt att stå och vänta på nästa. Var fortfarande ordentligt varm efter timmarna av att springa omkring i solsken och 25 grader ute, 25 grader inne och närmre 30 grader i köket. Ironiskt nog hade mamman dunjacka på sig hela dagen i köket...
Det blev inte något svalare på tramen då den var packad med folk. Missade även tåget med en minut. Hatar att resa på söndagar, sakerna går så sällan då... Hem kom jag i alla fall och fick i mig mycket mat innan jag han ligga och däsa i en halvtimme eller så. Då kom gästerna för kvällen, Adams mamma och Christines mamma.
Kvällen bjöd på trerätters middag (premiär för Thermomixen). Förrätt med lite kex och hummus, varmrätt pasta med chorizo och till efterrätt en chokladtårta. Allt detta gick under italienskt tema. Kvällen var riktigt trevlig och det var lagom stort och avslappnat. Fick en sjal och ett fint kort av Adams mamma och ett Body shop-paket av Christines mamma, precis vad jag behövde! Fick även en femstämmig "Happy Birthday"-sång. Bäst var ändå när de skulle försöka sjunga den på svenska. Herregud vad jag skrattade.
Avslutade partajet i bra tid, lagom så jag hann gå och lägga mig i vettig tid. Älskar att det inte är en familj som är uppe till midnatt utan en som lägger sig tidigare än mig.
Lånade lite bilder från nätet på Weasels Garden Cafe. Finns ännu fler här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar