And life goes on, without you...

Så var det dags i år igen. Årets idrottsgala. Tycker det är något speciellt med det, det är så fint på något sätt. Det finaste ikväll var ändå delen då de hedrade sportprofiler som har gått bort under året. Det var speciellt två stycken som kändes riktigt hårt.

Den första var Sven "Plex" Pettersson. Många kanske inte vet vem han är men han är speciell för mig. Årets sportliga höjdpunkt varje år för mig är vasaloppet. Att gå upp tidigt, ta med sig täcket till soffan och kura ner sig där och titta på detta skådespel. Att då få höra plex kommentera starten av vasaloppet, det är en sådan härlig känsla som jag bara får en gång om året. Fast nu kommer jag inte få höra den mer.

Den andra var Stefan Liv. Jag tycker han var en riktigt härlig person och idrottsman men det var ändå inte därför det kändes så speciellt. Det kändes speciellt därför att jag vet hur mycket han betyder för andra. Hur stor han för dem.