I sing when I feel like crying

Vilken värdelös dag egentligen. Har inte gjort någonting förutom att spelat bodhran och nyckelharpa i flera timmar. Resten av dagen har gått åt till att titta på film och chillat järnet. Jag har faktiskt gjort en vettig sak idag. Jag har kommit på vad jag ska prata om på svenskan, skrivit en A4 om det, ångrat mig, bestämt mig att jag ska ta det i alla fall, ångrat mig igen för att jag spårade totalt på den A4:an. Så nu vet jag inte om jag ska ha det ämnet eller inte... Vilka problem man kan ha.

Kvällen ska spenderas som hela denna dagen har gjort, under mitt täcke med en film om ingen annan har ett annat förslag? Nehe, jag tar tystnaden som ett nej. Är trött på allting just nu. Skulle bara vilja göra någon helt galen sak som verkligen ingen trodde om mig. Men går det att göra? Nej, för jag vågar inte. Jag är rädd vad andra ska tycka om mig även fast jag har lovat mig själv att jag inte ska bry mig om vad andra tycker. Så jag fortsätter mitt liv som ingenting har hänt (för det har det ju inte) men kan inte släppa tanken om det. Den är där hela tiden. Även nu.